Skip to main content
Report, 2013

Integrerad övervakning av miljötillståndet i svensk skogsmark — IM : årsrapport 2011

Grandin, Ulf; Lundin, Lars; Löfgren, Stefan; Östlund, Mikael;

Abstract

Naturvårdsverkets miljöövervakningsenhet genomför Integrerad övervakning av miljötillståndet i skogsekosystem (IM) inom programområdet ”Skog”. Övervakningen är relaterad till konventionen om effekter av långtransporterade luftföroreningar ”Long-range transboundary air pollution – LRTAP 1979” (UN/ECE). IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL), Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och Institutionen för vatten och miljö vid SLU (IVM, SLU) utför övervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket.
Miljöövervakningen omfattar ekosystemstudier på avrinningsområdesnivå med bestämningar av vattenbalans, kemiska ämnesbudgetar och effekter på biota, främst vegetation och studier av markprocesser. Syftet är dels att som referensområden ge relevanta bakgrundsdata, dels att söka skilja effekter av mänsklig påverkan från naturlig variation. Modellering för prognostisering av utvecklingen är ett viktigt inslag. IM programmet lämpar sig också väl till testning av modeller. Mätningarna utförs i skyddade områden med lång kontinuitet, utan skogliga aktiviteter. Deposition av luftföroreningar och potentiell klimatpåverkan är de enda mänskliga störningarna i områdena. Syftet med IM-övervakningen skiljer sig från syftena med övriga miljöövervakningsprogram genom att IM i detalj ska kunna förklara förändringar i miljön och därmed bidra till tolkningen av resultaten från de mer extensiva programmen.
Föreliggande rapport redovisar undersökningar från år 2011 och inbegriper de fyra IMområdena Gårdsjön, Aneboda, Kindla och Gammtratten. Verksamheten under året beskrivs kortfattat i text med glimtar av intressanta resultat som framkommit. Bearbetade data och resultat återfinns i tabellbilagan i slutet på rapporten.
Mark och vatten i IM-områdena är jonsvaga, med permanent sura förhållanden och med tämligen höga aluminiumhalter i bäckvatten. Endast Gammtratten uppvisade låga till måttliga halter oorganiskt aluminium, på nivåer som är tämligen ofarliga för gälandande organismer som fisk (Lydersen et al. 2002). Förutom för bly var halterna under de nivåer där man anser att det föreligger risk för biologisk skada med avseende på övriga spårmetaller. Områdena hade låga halter av oorganiska näringsämnen med undantag av Aneboda med tämligen höga nitrathalter sannolikt orsakade av stormskador och barkborreangrepp. Gårdsjöns närhet till havet återspeglas tydligt i kemin medan de höga halterna organiskt material påverkar vattenkvaliteten i Aneboda. Kindlas kemi förefaller präglas av vattnets snabba och ytliga transportvägar i marken, vilket är en vanlig företeelse i svensk skogsmark. Gammtratten är det minst sura området med ett medel-pH runt 5,6 och frekvent förekommande vätekarbonatalkalinitet i bäckvattnet. Jonflödet i Gårdsjön styrs i hög grad av nedfallet av havssalter, medan jonflödet i Aneboda och Kindla påverkas till ungefär lika delar av havssalttillförsel, svaveldeposition och interna biologiska processer. I Gammtratten styrs jonflödena i huvudsak av interna biologiska processer.
Under 2011 var årsmedeltemperaturen högre än långtidsmedelvärdet (1961-1990) för alla IMområdena. För de två nordliga områdena var det ca två grader högre medan det i söder var knappt en grad högre temperatur. Nederbörden 2011 var något över långtidsmedelvärdet i Gårdsjön och Aneboda medan Kindla och Gammtratten uppvisade lägre (ca 30%) nederbördsmängd än normalt. Fördelningen under året var olika för de olika områdena med högre nederbörd än normalt under sommaren i de södra områdena medan Kindla och Gammtratten hade låg nederbörd i juni och juli. Avrinningen var högre än normalt i de båda södra områdena och uppgick till 820 mm vid Gårdsjön och 349 mm vid Aneboda. I Kindla och Gammtratten var avrinningen lägre än normalt, 425 mm respektive 411 mm. Under 2011 uppvisade både Aneboda och Kindla den typiska avrinningsregimen för Mellansverige med låg avrinning under vinter och sommar och högre avrinning under vår och höst. Avrinningsmönstret vid Gammtratten var klart avvikande från normalförhållandena med utebliven vårflod. Gårdsjön uppvisade ett typiskt avrinningsmönster för regionen.

Keywords

Integrerad monitoring; Försurning

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö

2013, number: 2013:10
Publisher: Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Sciences and Assessment
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Sciences and Assessment
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Sciences and Assessment
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Sciences and Assessment

Associated SLU-program

Use of FOMA data
Biodiversity
Acidification
Climate
Eutrophication
Lakes and watercourses
Forest
Non-toxic environment

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences
Geochemistry
Forest Science

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/53737