Abstract

Jerker Nilsson & Thomas Björklund: Kan kooperationen klara konkurrensen? Om marknadsorientering i livsmedelssektorn. Rapport nr 149, Institutionen för ekonomi, SLU, Uppsala ISSN: 1401-405X; ISRN: SLU-EKON-R - 149 - SE Omfång: 244 sidor Pris: 200 kronor plus moms Problem. Denna bok analyserar hur den svenska lantbrukskooperationen kan klara konkur¬rensen, när marknaderna blir allt mer konkurrensintensiva. Vilka anpass¬ningar krävs? Först och främst måste strategierna anpassas till marknadernas krav, men företagens organisations¬uppbyggnad måste också anpassas till marknadsstrategierna. I den första relationen hävdar sig företagen oftast väl, men det går trögare med den senare. Teori. Ett antal allmänna teorier redovisas så som kooperationsforskare internatio¬nellt an¬vänder dem. Genomgången visar att de olika teorierna inte hänger samman – de kan till och med motsäga varandra. Således särskiljs olika typer av kooperativt företagande – den tradi¬tionella (kollektivistiska) organisationsmodellen samt den entreprenöriella (individualise¬rade). Genom analyserna av dessa båda modeller blir motsättningarna mellan de olika teori¬erna upplösta – teorierna avser olika slags kooperativa företag i olika slags marknadssituatio¬ner. Således nås en ny teoretisk förståelse av vad kooperativt företagande är under skilda för¬utsättningar. Slutsatser. Den svenska lantbrukskooperationen har skäl för att överväga nya organisations¬strukturer. Den traditionella kooperationsmodellens styrka är att den driver fram stora voly¬mer till låga produktionskostnader. Därför passar den för en lågkostnadsstrategi, som innebär att företaget säljer lågförädlade bulkprodukter till stora, priskänsliga marknader, företrädesvis industriella marknader. Det finns två varianter av den traditionella formen. Självkostnads¬kooperation innebär att företaget agerar helt kommersiellt gentemot sina medlemmar (leve¬rantörer). Det är denna form, som har goda utsikter att följa en lågkostnadsstrategi. Regler¬ingskooperation är anpassad till politiskt skyddade marknader och innefattar mycken subventione¬ring mellan medlemskategorier, ansenlig mängd kollektiv finansiering, mm. Denna är problematisk, när konkurrensen är intensiv på öppna marknader. Den andra huvudformen är entreprenöriell kooperation. I en variant, externentreprenöriell kooperation, är externa investorer delägare antingen i själva föreningen eller i ett eller flera dotterföretag. Därmed kommer det in mera kapital och incitamentsstrukturen blir mer kommersiell. Den är lämpad för de differentieringsstrategier, som krävs på dynamiska mark¬nader långt fram i förädlingskedjan. I internentreprenöriell kooperation har medlemmarna individuellt ägande (det finns en marknad för ägarbevisen). Denna passar för fokusstrategier, eftersom kapitalbasen är mindre men incitamentsstrukturen skapar konkurrenskraft, när hög¬förädlade produkter säljs på mindre marknader. Empiri. Det finns många analyser av traditionell och entreprenöriell kooperation, gjorda i Sverige och utomlands. En granskning av 22 fallstudier stödjer de teore¬tiska resonemangen. Således finns det anledning att genomföra en egen empirisk undersökning. En rad hypoteser specificeras, vilka testas i en genomgång av fem svenska företag i mejeribranschen samt åtta i köttbranschen. Samtliga tretton företag visar sig stämma väl överens med hypoteserna och därmed med teorin

Published in

Report / Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), Department of Economics
2003, number: 149
Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekonomi

SLU Authors

• Nilsson, Jerker

  • Department of Economics, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Björklund, Thomas

  • Department of Agricultural Biosystems and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Economics and Business
Agricultural Science
Food Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/62