Skip to main content
Report, 2014

Utvärdering av NILS data i fjällen

Hedenås, Henrik; Christensen, Pernilla; Svensson, Johan

Abstract

Målet med denna studie har varit att utreda vilka variabler i NILS – Nationell Inventering av Landskapet i Sverige – som är lämpliga och möjliga att ha med i en regional miljöövervakning av fjällandskapet. Utgångspunkten är miljömålet ”Storslagen fjällmiljö”. De data som använts i denna rapport är från två hela inventeringsvarv i NILS fältinventering (2003-2007 respektive 2008-2012) och från ett inventeringsvarv i NILS flygbildstolkning (2003-2007). För fältdata har både data från provyte- och linjekorsningsinventeringen använts. Alla data analyseras dels för hela fjällkedjan, vilken omfattar all mark ovanför den s.k. gränsen för fjällnära skog, och dels för norra fjällen (Norrbottens län ovanför denna gräns) respektive södra fjällen (Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län ovanför denna gräns). Det finns en lång rad variabler i NILS som är nog vanliga för att det skall vara möjligt att detektera förändringar över tiden och som därmed kan användas som uppföljningsbara indikatorer. Exempel på sådana är total krontäckning; täckning av björk; total busktäckning; täckningen av enbuskar, dvärgbjörk och vissa videarter eller artgrupper; fältskiktets totala täckning; täckning av ris och graminider samt av örter i vissa habitat. När det gäller bottenskiktet behövs det lite mer ingående analyser, men gruppen övriga mossor är utan tvekan en grupp som är nog vanlig för att det skall vara möjligt att använda som indikator på förändringar. Det som i hög grad styr om en variabel är möjlig att använda är hur vanlig den är, d.v.s. i hur många NILS rutor som den har registrerats. I här ej publicerade analyser kan vi konstatera att NILS kan följa förändringar över tiden med en tillräcklig tillförlitlighet för variabler som registerats i 13 eller fler rutor. Men är förändringen stor och distinkt nog så kan även förändringar av något ovanligare variabler detekteras (ex. dvärgbjörk på klimatimpediment i södra delen av fjällkedjan). Data från NILS linjekorsningsinventering ger underlag för analyser av tätheten av linjära element. När det gäller variabler så är vattendragen en grupp som är nog vanlig för att det skall vara möjligt att detektera förändringar. När det gäller transportleder så finns det en potential att detektera förändringar i variablerna djurstigar och fordonsspår. För båda dessa variabler finns det indikationer på förändringar i detta datamaterial. För flygbildstolkade data har vi inte genomfört några förändringsskattningar då vi än så länge enbart har data från perioden 2003-2007. Av de variabler som vi tittat på i denna studie är areal öppen och trädbeklädd mark, med andel busk- och trädtäckning i fjällbarrskogen, fjällbjörkskogen och på kalfjället intressanta att följa med avseende på igenväxning av tidigare mer öppna områden. Våra resultat visar att det inte har skett några signifikanta förändringar i areal fjällbarrskog, fjällbjörkskog och kalfjäll under denna tidsperiod (2003-2007 jämfört med 2008-2012). Att kalfjället växer igen på grund av klimatförändringar är något som diskuteras och det finns forskningsresultat från delar av fjällkedjan som stödjer detta. NILS kan med sitt stickprov följa förändringar över hela fjällkedjan men inom denna relativt korta tidsperiod är det inte förväntat att några större förändringar skall ha hunnit ske. Det är dock viktigt att följa hur dessa arealer och deras utbredning (latitud, longitud, altitud) förändras över tiden över hela fjällkedjan, för att kunna fånga upp storskaliga förändringar och ge underlag för uppföljning av miljömål och mer fördjupade studier. Den totala krontäckningen på kalfjället har ökat i hela fjällkedjan, men det har inte skett någon ökad krontäckning av björk som är den dominerande trädarten. Detta gör att resultaten måste tolkas med viss försiktighet. Den totala busktäckningen på kalfjället är högre i den södra delen av fjällkedjan jämfört med den norra delen Detta kan eventuellt bero på skillnader i klimat och betestryck mellan områdena. En annan orsak som kanske kan förklara skillnaden i busktäckning mellan södra och norra fjällen är att det är relativt mer lågalpina områden (lägre altitud som oftare är buskrika) i södra fjällen jämfört med norra fjällen där de finns relativt mer mellan och högalpina områden (som ofta är buskfattiga).   Fältskiktet har ökat i hela fjällkedjan; på kalfjället, i fjällbjörkskogen och i fjällbarrskogen. Framförallt har det skett en ökning av graminider och ris på kalfjället och i fjällbjörkskogen. Denna trend är tydligare i norra delen än i södra. I södra delen är det enbart ris som ökat på kalfjället. För linjeobjekten är den relativa standardavikelsen hög och resultaten måste därför tolkas med försiktighet. Intressant är dock den konstaterade ökningen av fordonsspår i hela fjällkedjan. Ett exploateringsindex, som bygger på den totala tätheten av linjeelement, har tagits fram som är ett mått på total mänsklig påverkan, men visar inte på några skillnader över tiden. Rapporten visar att NILS redan idag kan leverera bra underlag för nationell och regional miljöövervakning och indikatorer till miljömålet ”Storslagen fjällmiljö.” Det finns också stora möjligheter att utveckla miljöövervakningen i fjällkedjan för bättre och mer omfattande landskapsdata som underlag till en långsiktigt hållbar förvaltning av fjällandskapet.

Keywords

Exploatering; Fjällbjörkskog; Fjällandskap; Indikatorer; Miljömål; Miljöövervakning; Nationell Inventering av Landskapet i Sverige; Kalfjäll; Körspår; Storslagen fjällmiljö

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
2014, number: 427
Publisher: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Resource Management
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Resource Management
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Resource Management
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Forest Resource Management

Associated SLU-program

Agricultural landscape
Use of FOMA data
Alpine/Arctic landscapes

Sustainable Development Goals

SDG15 Life on land

UKÄ Subject classification

Agricultural Science

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/63182