Skip to main content
Report, 2014

Vallskördeteknikens och tillsatsmedlens betydelse för ensilagets kvalitet

Nadeau, Elisabet; Arnesson, Annika; Hallin, O.

Abstract

Det börjar bli vanligare att rotorslåtterkross ersätts med rotorslåttermaskin och att exakthack byts ut mot kortsnittvagn, som ger längre strålängd än exakthack. Den maskinkedjan är billigare i inköp och dragkraftsbehovet minskar. Syftet med studien var att studera effekt av slåtter- och skördeteknik samt tillsatsmedel på ensilagets kvalitet och lagringsstabilitet vid skörd av gräs/klöver vall. Till försöket användes andra skörd av en tvåårig vall omfattande 13 ha på Götala nöt-och lammköttscentrum, SLU Skara. Vid slåtter jämfördes rotorslåtterkross (fram Krone easy cut 32 CV float, bak Krone easy cut 9140 CV) med rotorslåttermaskin (fram KUHN GMD 802F, bak KUHN GMD 883) för bredspridning. Strängläggaren var KUHN GA 8121 Masterdrive med en arbetsbredd på 8,1 m. Strängbredden var 1,40 m. Exakthacken var hackvagn Sahlström 50 m3 Taarup 480 och kortsnittvagnen var Pöttinger Jumbo 6010 Powermatic 60 m3. Detta innebar fyra försöksled för skördeteknik: rotorslåtterkross – exakthack, rotorslåtterkross – kortsnittvagn, rotorslåttermaskin – exakthack och rotorslåttermaskin – kortsnittvagn. För var och en av de fyra försöksleden användes fyra olika tillsatsmedelsbehandlingar. Behandlingarna var kontroll utan tillsatsmedel, syramedlet GrasAAT SX, 3 liter/ton grönmassa, saltbaserade medlet Kofasil Ultra K, 2 liter/ton grönmassa och bakteriemedlet Kofasil Combi med mjölksyrabakterier kombinerat med natriumbensoat och kaliumsorbat i lösning, 100 000 cfu mjölksyrabakterier/gram grönmassa. Samtliga tillsatsmedel tillverkas av Addcon. Den hackade och snittade grönmassan från samtliga 16 försöksled pressades i en stationär press av typ Orkel MP 2000 (Fannrem, Norge), plastades med åtta lager plast och lagrades i 150 dagar innan prov borrades för analys av ensilagets lagringsstabilitet och kvalitet. Det pressades minst fem balar från varje behandling. Hackelselängden av den exakthackade grönmassan var 26,7 mm och för den snittade grönmassan 85,0 mm. Skörden började efter 18-19 timmars förtorkning då ts-halten i grönmassan slagen med rotorslåttermaskinen var 33 % och i grönmassan slagen med rotorslåtterkross 42 %. Det framkom från resultaten att tillsatsmedel hade större betydelse än slåtter- och skördeteknik för att uppnå en god kvalitet i ensilaget med små lagringsförluster och förbättrad stabilitet mot varmgång vid tillträde av luft till ensilaget, som kan uppstå vid otillräcklig packning och täckning av ensilaget under lagring och under utfodringsperioden. Samtliga fyra kombinationer av rotorslåttermaskin och rotorslåtterkross med exakthack och kortsnittvagn gav tillfredsställande ensilagekvalitet. Resultaten visar dock en viss tendens till högre etanolhalt och ökade ts-förluster i ensilaget när rotorslåttermaskin användes i kombination med kortsnittvagn. Det var också större energiförluster i ensilaget under 14 dagars luftning då rotorslåttermaskin användes i jämförelse med rotorslåtterkross. Hackat och snittat material som packas och plastas in i en stationär Orkelpress blir mycket välpackat och ger små försluster. I praktiken får vi räkna med betydligt större lagringsförluster med ensilering i plansilo, ca 15 %, ibland mer. Eftersom kortsnittvagn har högre kapacitet, blir det ett mer kostnadseffektivt alternativ men var noga med att den högre kapaciteten inte leder till otillräckligt med tid för packning av grönmassan i silon mellan lassen. Både kemiska och biologiska tillsatsmedel minskade etanolhalten, antalet jästsvampar och ts-förlusterna samt förbättrade lagringsstabiliteten i hackat ensilage. I snittat ensilage minskade endast de kemiska tillsatsmedlen antalet jästsvampar och ts-förlusterna och det var endast Kofasil Ultra K som förbättrade lagringsstabiliteten ensilaget. Det fanns ett tydligt samband mellan antalet jästsvampar och lagringsstabiliteten i ensilaget med ökad risk för varmgång i ensilaget när förekomsten av jästsvampar ökade. Genom att välja ett tillsatsmedel som hämmar utvecklingen av jästsvamp i ensilaget kan lantbrukaren öka sina möjligheter till att få ett ensilage som inte tar värme vid uttag ur silon. Därmed undviks stora energiförluster i ensilaget efter siloöppningen under utfodrings-perioden. Förlusterna är förluster av näring och kasserat ensilage, som medför stora kostnader i produktionen. Den lägre energihalten i ensilaget medför att mer kraftfoder behöver utfodras till korna för att energiförsörjas. Om ett ensilage, som är angripet av jäst- och mögelsvamp, utfodras, äventyras kornas hälsa och produktion. Ett ensilage med högt energivärde och god hygienisk kvalitet är grunden för friska kor med hög produktion.

Keywords

vall; vallskörd; vallskördeteknik; tillsatsmedel; ensilage; kvalitet; forage; harvest; harvest technique; additive; silage; quality

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa)
2014, number: 37
Publisher: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitetet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Animal Environment and Health
The Rural Economy and Agricultural Societies
Arnesson, Annika
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Animal Environment and Health
Hallin, O.

UKÄ Subject classification

Animal and Dairy Science

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/63821