Skip to main content
Report, 2015

Kvävetillgång i odlade mulljordar i Kvismardalen i Närke

Linden, Börje

Abstract

År 1878-88 sänktes sjöarna Kvismaren och Hjälmaren i Närke. Härigenom kunde betydligt mer än 10 000 ha åkermark nyodlas. I föreliggande rapport redovisas fältförsök 1986-88 på kärrtorvmulljordar i området: 1) nio ettåriga försök med stigande mängder mineralgödselkväve(0, 30, 60, 90 och 120 kg N/ha) till vårkorn 2) sju ettåriga observationsförsök (”0N-rutor”) med vårkorn utan tillförsel av mineralgödselkväve. Mängderna mineralkväve (ammonium- och nitratkväve) i jorden bestämdes skiktvis (0-30, 30-60 och 60- 90 cm) under olika årstider. För att beskriva den mängd kväve från marken som grödorna kunde utnyttja under växtsäsongen (utnyttjbart jordkväve) bestämdes växternas kväveinnehåll vid kväveupptagningens avslutning på sensommaren i behandlingarna utan kvävegödsling. I medeltal fastställdes 166 kg utnyttjbart jordkväve per ha (variationsbredd: 78-274 kg/ha), ). I fastmarksjordar brukar det finnas i storleken 60-80 kg N/ha. Det fanns inget tydligt samband mellan utnyttjbart jordkväve och mulljordsdjup (R2= 0,30) eller mullhalt inom 30 cm djup (R2= 0,11). Tillgången på utnyttjbart jordkväve varierade betydligt mellan åren: 195, 230 och 113 kg N/ha 1986, 1987 respektive 1988. Mineralkvävet i marken uppvisade ett cykliskt årsförlopp, med 1) de minsta mängderna när grödornas kväveupptagning avslutades, 2) vanligen mycket stora anhopningar av mineraliserat kväve på hösten och även under vintern och 3) de största förråden på våren efter en kall vinter med långvarig tjäle (1986-87). Under den milda vintern 1987-88 minskade däremot mineralkvävet påtagligt fram till våren, vilket bidrog till att ökakvävegödslingsbehovet under den efterföljande växtsäsongen. Med prisnivåer för 2013 uppgickden ekonomiskt optimala kväve gödslingen till 33 kg N/ha (variationsbredd: 0-120 kg). Det fastställdes ett starkt samband mellan ekonomiskt optimal kvävegödsling till kornet och mineralkväve på våren eller utnyttjbart jordkväve. För mineralkväve erhölls R2= 0,84 och utnyttjbart jordkväve R2= 0,70. Den faktiska mängden utnyttjbart jordkväve kan dock bara fastställas i efterhand i praktiken. För gödslingsprognoser måste kvävetillgången kunna förutsägas. De stora förråden av mineralkväve tidigt på våren (i medeltal 144 kg N/ha) tyder på att bestämning av detta kväve skulle kunna användas för att förbättra precisionen vid kvävegödsling på mulljordar under det aktuella året. Problem med sådana gödslingsråd uppstår emellertid, om förluster av kväve sker genom nederbörd efter jordprovtagningen. För att styra kvävegödslingen, oavsett jordslag, har det istället föreslagits icke kvävegödslade smårutor (0N-rutor) inom fältet ifråga med årliga provtagningar av grödan för bestämning av dess kväveupptag och utnyttja medeltal eller trend för detta som grund för efterföljande års gödsling. I försöken blev dock variationerna i utnyttjbart jordkväve mellan åren alltför stora för säkra gödslingsråd baserade på medeltal för tidigare år. För tillförlitligare bedömningar av gödslingsbehovet bör det vara säkrare med metoder som belyser grödornas kvävestatus under den på gående växtsäsongen, såsom reflektansmätning i växande gröda. Vid optimal gödsling översteg i allmänhet inte det outnyttjade mineralkvävet vid avslutad kväveupptagning mängderna i icke kvävegödslade led med mer än några få kg N/ha. Destora kväve mineralieringstillskotten under hösten måste ha ökat risken för kväveförluster under vinterhalvåret betydligt mer. Detta bör motverkas genom odling av fånggrödor och genom att skjuta upp jordbearbetningen till våren.

Keywords

kväveutlakning; kvävegödsling; organogena jordar

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för mark och miljö)
2015, number: 16
Publisher: Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Linden, Börje
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Soil and Environment

UKÄ Subject classification

Soil Science

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/63822