Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2014Open access

Användning av kamerastationer för järv : individbestämning, könsbestämning samt förekomst av lakterande honor

Aronsson, Malin; Persson, Jens; Sköld, Kent Arnold

Abstract

Kamerastationerna fungerar bra för att fotografera järv, majoriteten av alla bilder från kamerastationerna vi använt har varit av järv. Det kan däremot ta ett tag innan järven börjar använda kamerastationen. Bilderna från kamerastationerna har fungerat bra för att könsbestämma järvarna samt se om honor är lakterande. Det har i viss mån även gått att identifiera olika järvindivider genom att titta på teckning på bröstet. Det är viktigt att betet sitter så högt att järven behöver använda klätterstödet med bakbenen för att den ska gå att könsbestämma. Kamerastationen bör sitta 1.5-2.5 m över marken/snötäcket för att minimera bilder på andra djur. Vi har använt både sågat virke och bakar till kamerastationen och båda verkar fungera lika bra. Vid kamerastationerna har vi använt två kameror, en fäst vid ett träd mitt emot ställningen (kamera 1) som fotograferar ett område från överdelen av plattformen till nederdelen av betet och en som fotograferar hela kamerastationen (kamera 2). Det är viktigt att kamera 1 tar bilder av bra kvalitet och att rörelsesensorn utlöses snabbt vid rörelse på stationen. Vid placering av kamerastationen tänk på att motljus, drevsnö, grenar som rör sig i vinden försämrar bilderna och ökar risken för ”tomma bilder”. Mycket fukt i luften eller att solen står lågt är andra faktorer som påverkar bildkvalitén men som är svåra att komma ifrån. På våra kamerastationer i Dalarna har kontrasten i framförallt nattbilder försämrats avsevärt av att klätterstöden var för ljusa. Vi har provat att beta kamerastationer med både kött och doftmedel. För att järven ska hitta kamerastationen är det bra att använda bete med stark doft och järvarna verkar gilla bäver. I början kan bete också sättas högre upp i angränsande träd för att öka doftspridning samt läggas löst på plattformen så att järven motiveras att klättra upp. Betet ovanför kamerastationen måste sitta så högt att järven måste använda klätterstödet med bakbenen, men inte så högt att järven ger upp eller försöker nå det på annat sätt, vi rekommenderar att sätta betet 40-60 cm ovanför klätterstödet. Betet måste sitta ordentligt fast så att järven inte kan dra ner allt direkt. Vi ser flera potentiella användningsområden för kamerastationer i dagens inventering, framförallt i södra delen av järvens utbredningsområde med begränsade förutsättningar för snöspårning. Kamerastationerna kan användas för att dokumentera förekomst av järv, könsbestämning, val av områden för riktade insatser att hitta lyor utifrån foton av honor samt dokumentation av lakterande honor. Järvprojektet planerar att arbeta vidare med en eventuell användning av kamerastationer för att dokumentera föryngring av järv på ett kostnads- och tidseffektivt sätt som minskar störningen vid lyplatser. Kamerastationen skulle även kunna användas för insamling av hår för DNA-analys som tillsammans med bilderna kan identifiera järvindivider för lokala populationsuppskattningar med fångst-återfångst beräkningar. Slutligen så vill vi poängtera vikten av att hela järvens utbredning inventeras eftersom både mål för populationsstorlek och förvaltningsbeslut bygger på den totala populationsstorleken. Antalet järvar utanför renskötselområdet ha stor påverkan på utrymmet för förvaltningsåtgärder inom renskötselområdet.

Keywords

järv, inventering, åtelkamera, wolverine, monitoring, camera

Published in


Publisher: Viltskadecenter, Sveriges lantbruksuniversitet