Abstract

EU:s medlemsländer har enats om att utforma en likartad förvaltning av sina vatten genom att besluta om ett ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Syftet är att upprätta en ram för skyddet av inlandsvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grundvatten för att ”hindra ytterligare försämringar och skydda och förbättra statusen hos akvatiska ekosystem och, såvitt avser deras vattenbehov, även terrestra ekosystem och våtmarker som är direkt beroende av akvatiska ekosystem”. Ramdirektivet för vatten anger ramen, målet och den tidsgräns som gäller för att uppnå må- let. Det är sedan upp till varje medlemsland att själva besluta om de nationella lagar och regler som behövs för att klara direktivets bestämmelser. I Sverige har ramdirektivet för vatten införlivats i den nationella lagstiftningen och sammanvävts med det nationella miljömålsarbetet, vilket styr åtgärdsarbetet i form av vattenmyndigheternas miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. Implementeringen av EU:s ramdirektiv för vatten och miljömålsarbetet har generellt lett till ett större fokus mot vattenfrågor i samhället och skogssektorn är inget undantag. Skogsstyrelsen har i januari 2012 bl.a. ändrat föreskrifter och allmänna råd till 30 § skogsvårdslagen som reglerar bl.a. skyddszoner kring sjöar och vattendrag, kvävegödsling, körskador, dränering etc. Skogsstyrelsen har vidare markerat för regeringen att ”det finns behov av att utveckla uppföljning, inventering och övervakning i skogens vatten”. Även EU kommissionen har reagerat på det begränsade underlaget i form av miljöövervakning och effektuppföljning som ligger till grund för det svenska vattenvårdsarbetet. De konstaterar också att flera branscher knappt bidrar till övervakningen t.ex. vattenkraft, jordbruk och skogsbruk. Vattenmyndigheterna har 2013 lämnat ett förslag till strategi på hur Sverige ska utveckla miljöövervakningen så att även vattendirektivets krav och intentioner kan tillgodoses. När det gäller recipientkontrollen anser de att ” En viktig fråga för framtiden är om SRK-modellen är det sätt vi skall få in även vattenkraft, skogs- och jordbruk och de undersökningar som behövs för att kontrollera deras påverkan på våra vatten”. Ansvariga myndigheter för vattenförvaltning i Sverige och EU samt Skogsstyrelsen är följaktligen överens om att kunskapen om skogsbrukets effekter på vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag är otillräcklig och att övervakningen av dessa system behöver förbättras. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten är ansvariga för den nationella miljöövervakningen och för samordning av den regionala miljöövervakningen medan Länsstyrelserna är ansvariga för den regionala miljöövervakningen. Det pågår en översyn av de nationella och regionala programmen och nya program ska tas i bruk i januari 2015. Övervakningsprogrammen ska kunna lämna underlag för uppföljning av miljömål och miljökvalitetsnormer för vatten, d.v.s. krav och intentioner från vattendirektivet. Budgeten för miljöövervakningen har inte ökat i den takt som behövs för att kunna möta löpande kostnadsökningar för pågående program och för att kunna ta hänsyn till nya krav och behov av utveckling. Anspråken på den begränsade budgeten är stor. Länsstyrelsen i Västerbottens län har därför tillsammans med HaV och Skogsstyrelsen tagit initiativ till detta projekt vid SLU vars övergripande syfte är att utveckla rekommendationer för övervakning av skogsbrukets påverkan på vattenkvaliteten i ett regionalt och nationellt perspektiv. Erfarenheter från övervakning och forskning inom Balåprojektet ska utgöra grund för arbetet. I Balån följs skogsbrukets påverkan på hydrologin, vattenkemin och det biologiska livet i ett norrländskt skogsvattendrag. I utredningen föreslås bl.a. att Skogsstyrelsen alternativt HaV i dialog med andra berörda myndigheter, representanter för skogsnäringen, NGO:s och forskare definiera lämplig ambitionsnivå för miljöövervakning av avrinningen från brukad skog samt lämnar förslag till hur den ska finansieras. Vidare föreslås att skogsbruket bör bidra till den kontrollerande övervakningen och trendövervakningen genom att komplettera redan befintliga övervakningsprogram. Operativ övervakning föreslås i minst tre små källvattendrag per vattendistrikt och där Balån skulle kunna utgöra ett område. Det föreslås även att Skogsstyrelsen utvecklar myndighetens hantering av bl.a. anmälningar och miljöhänsynsuppföljning så att lägesbunden digital information kan användas inom vattenvårdsarbetet.

Published in

Meddelande / Länsstyrelsen, Västerbottens Län
2014, number: 2014:5
Publisher: Länsstyrelsen Västerbotten

SLU Authors

• Löfgren, Stefan

  • Department of Aquatic Sciences and Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

Associated SLU-program

Lakes and watercourses
Forest
Eutrophication
Acidification
Use of FOMA data


UKÄ Subject classification

Oceanography, Hydrology, Water Resources
Forest Science
Environmental Sciences


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/64339