Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2005

Kyoto – ENFORMA : – en undersökning om möjligheterna att använda Skogsvårdsorganisationens rutiner för satellitbildsbaserad hyggeskartering som stöd vid rapportering av avskogning enligt Kyoto-protokollet

Olsson Håkan, Petersson Hans, Högström Mats, Eriksson Göte, Lundblad Mattias

Abstract

Även om mindre än 0,1 % Sveriges landareal avskogas årligen är korrekta uppgifter om den avskogade arealen viktiga . Dels är denna uppgift obligatorisk vid rapportering enligt Kyoto protokollet, dels berörs relativt stora mängder kol av avskogningen (ca 1 M ton C per år). Den lilla andelen avskogad areal gör också att skattningen med ett systematiskt stickprov som Riksinventeringen av skog kan få stora medelfel Skogsvårdsorganisationen (SVO) karterar årligen landets ca 50 000 nya hyggen. Karteringen utförs på de lokala SVO distrikten med hjälp av årliga satellitbilder,, avverkningsanmälningar som är lagrade i ett geografiskt informationssystem; samt lokal-kännedom och fältbesök. I denna pilotstudie undersöks om SVO’s rutiner för kartering av nya avverkningar också skulle kunna användas för skattning av avskogad areal enligt Kyoto protokollet. Resultatet från ett tolkningsförsök i denna studie som utgick från kända förändringar visar att endast 1 av 25 avskogningar missades av en tolkare som inte kände till förändringarna i förväg. Resultatet från ett andra försök, där förändringar istället söktes på samma sätt som vid en operationell användning visade att endast 2 av 28 karterade förändringar vid fältkontroll ej kunde anses vara förändringar enligt Kyoto-protokollet. Detta förutsatt att bilderna är molnfria och tolkningen görs under skogsmask . Sedan tidigare vet vi att avgränsningsnoggrannheten i genomsnitt är god vid kartering av avverkningar med SVO’s ENFORMA -verktyg för skillnadsanalys i satellitbilder. I denna studie fann vi också att den nuvarande versionen av ENFORMA-verktyget inte är lämpat för kartering av vägar. Detta är naturligt, eftersom programmet har en funktion som automatiskt tar bort mycket långsmala objekt. De nya vägarna syns dock väl vid manuell tolkning av bilder från två olika år och det finns andra program som är lämpade för en halvautomatisk kartering av dem. I rapporten föreslås att karteringen av avskogningar kan göras för ett systematiskt sampel av kartblad om 5 km * 5 km. Karteringen bör stratifieras med avseende på närhet till större tätort. För de utlottade kartbladen karteras alla misstänkta avskogningar noggrant. Antalet misstänkta avskogningar förväntas vara i storleksordningen 0,5 per kartblad och år. Förändringarnas orsak tolkas mot bakgrund av avverkningsanmälningar och lokalkännedom. För alla återstående objekt med oklar orsak till förändringarna görs sedan besök i fält eller så tas en kontakt med markägaren. Med ett sampel om 1200 kartblad, så uppskattas kostnaden för denna karatering inklusive fältbesöken till ca 1 milj kr per år. Översiktliga kalkyler visar att medelfelet för den årliga arealen avskogning med denna design blir ca 10 % för en 1-års mängd. En alternativ möjlighet är att använda ett liknande förfarande för kartering av alla avskogningar efter den första åtagandeperioden 2008-2012. Karteringen skulle då också kunna göras på regionnivå inom skogsvårdsorganisationen. Fördelarna med detta alternativ är att goda skattningar, mindre än 5 % medelfel från sampling designen, skulle erhållas med en engångsinsats och med färre inblandade SVO tjänstemän. Nackdelarna är att årliga skattningar ej erhålls och att lokalkännedomen hos SVO distrikten och samordningsmöjligheterna med den årliga ENFORMA analysen ej tas tillvara. Eftersom felkällorna är olika kan resultatet också skilja mellan den RIS baserade och den ENFORMA baserade metoden för avskogningsskattning

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
2005, number: 151
Publisher: Inst. f resurshushållning o geomatik