Skip to main content
Report, 2014

Mer bioenergi i Blekinge

Nilsson, Daniel

Abstract

Länsstyrelsen i Blekinge har, liksom övriga länsstyrelser i landet, tagit fram en klimat- och energistrategi för länet. Syftet med strategierna är att förverkliga de nationella energi- och klimatmålen på regional nivå. Blekinges långsiktiga mål till år 2050 ligger i linje med den svenska klimatvisionen, d.v.s. inga nettoutsläpp av växthusgaser år 2050. I strategin finns också delmål, bl.a.: ”Blekinge har gått från 60 % till 80 % förnybar energi … år 2020”. För att nå delmålen, kommer olika handlingsplaner att tas fram. En av handlingsplanerna har som syfte att öka användningen av bioenergi i länet. För att färdigställa handlingsplanen behövde några frågor utredas ytterligare, och avsikten med denna studie var därför att komplettera och uppdatera de underlag som har tagits fram tidigare. Analyserna gjordes i ett tidsperspektiv fram till år 2020, med 2010 som referensår. Den slutliga energianvändningen i Blekinge under år 2010 var ca 7 500 GWh. Närmare 60 % av detta var förnybar energi, varav biobränslena svarade för 41 procentenheter, främst i form av avlutar och trädbränslen. Användningen av icke förnybara bränslen var 1 400 GWh inom transportsektorn, 900 GWh för generering av värme och processånga, samt 600 TWh i form av el. All icke förnybar energi kommer inte att ersättas av enbart biobränslen, men dessa kommer att utgöra en viktig del. Uttaget av primära skogsbränslen kan troligen fördubblas på längre sikt, från dagens nivå på 140-200 GWh per år. Restprodukter från länets träindustri har begränsade möjligheter att öka sin tillförsel av bioenergi, utöver den mängd briketter som redan produceras. Produktionen av restvärme är stor, bl.a. från massaindustrin, men det är okänt hur stor den realiserbara använd-ningspotentialen är, bl.a. med tanke på restvärmens temperatur. Odlingen av energigrödor är försumbar i länet idag, och det är tveksamt om de kommer att spela någon större roll fram till år 2020, åtminstone så länge som deras ekonomiska konkurrenskraft är relativt svag. Även användningen av restprodukter från jordbruket, såsom halm och sockerbetsblast, är mycket begränsad idag, även om den möjliga potentialen är relativt stor, totalt ca 40 GWh/år. Den fysiska potentialen för biogas från gödsel är i storleksordningen 80 GWh/år. Restprodukter från livsmedelsindustrin har en biogaspotential på minst 30 GWh/år, avloppslam ca 8 GWh/år och matavfall ca 13 GWh/år. Alger och annan biomassa från havet bedömdes inte vara intressanta att använda i ett 2020-års-perspektiv. Nationella styrmedel och regelverk har stor betydelse för hur snabb omställningen blir till ett fossilfritt och mer biobränslebaserat energisystem. Regionala och lokala aktörer kan påverka genom mål och åtgärder som primärt är inriktade på att minska det potentiella behovet av energi, t.ex. genom energieffektiviseringar, satsningar på elfordon och spårbunden trafik, m.m. För att ersätta resterande användning av fossila bränslen, bör man i Blekinge göra sär-skilda insatser för att exempelvis öka produktionen och användningen av biogas; en stor rå-varupotential finns t.ex. i Sölvesborgs kommun. Industrins användning av fossila bränslen är förhållandevis stor, och riktade insatser behövs för att identifiera användare och föreslå plats-specifika konverteringsmöjligheter. Utredningar bör göras för att ta reda på vilka kvantiteter, kvaliteter (temperatur) och avsättningsmöjligheter det finns för restvärmen i länet. Även möjligheterna för småskalig kraftvärme behöver undersökas. För att påskynda utbyggnaden av infrastruktur för laddning och bränsledistribution, och även föregå som goda exempel, bör offentliga aktörer gå över till fossilfria fordonsflottor; gasbilar och laddhybrider som går på biodrivmedel och el framstår som intressanta alternativ. Generellt behöver man i länet skapa forum och nätverk så att presumtiva producenter och användare av bioenergi kan mötas.

Keywords

Bioenergi; Handlingsplan; Energistrategi; Blekinge

Published in

Rapport (Institutionen för energi och teknik, SLU)
2014, number: 071
Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Energy and Technology

UKÄ Subject classification

Renewable Bioenergy Research
Energy Engineering

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/64981