Skip to main content
Report, 2012

Ytavrinning av växtskyddsmedel i Sverige och lämpliga motåtgärder : en kunskapssammanställning med focus på skyddszoner

Boye, Kristin; Jarvis, Nicholas; Moeys, Julien; Gönczi, Mikaela; Kreuger, Jenny

Abstract

Ytavrinning är en av flera möjliga diffusa spridningsvägar för växtskyddsmedel till ytvatten. Motåtgärder mot ytavrinning av växtskyddsmedel, med speciellt fokus på skyddszoner, har aktualiserats genom EU:s antagande av ett nytt ramdirektiv (2009/128/EG)1 för hållbar användning av bekämpningsmedel och genom riskbedömningsrutiner vid produktregistrering av växtskyddsmedel enligt växtskyddsmedelsförordningen (EG 1107/2009)2 . Med anledning av detta har problemets omfattning i Sverige och olika motåtgärders relevans och effektivitet under svenska mark- och väderförhållanden undersökts genom en litteraturgenomgång och intervjuer med svenska och internationella aktörer och experter. Rimligheten i riskbedömningsmodelleringar med R1 scenariot i PRZM-in-FOCUS har också utvärderats för svenska förhållanden. Bedömningen är att ytavrinning lokalt kan vara av stor betydelse för transport av växtskyddsmedel till ytvatten i Sverige, men att fenomenet troligtvis är begränsat i tid och rum till tillfällen (t ex extrem nederbörd) och/eller platser (t ex erosionsbenägna jordar, traktorspår, området runt dräneringsbrunnar) där särskild risk för ytavrinning föreligger. R1- scenariots mark- och väderförhållanden är inte representativa för svensk åkermark och modelleringarna överskattar troligtvis risken för transport genom ytavrinning. Skyddszoner och andra motåtgärder bedöms effektivt kunna reducera mängden växtskyddsmedel i ytavrinning om placeringen i landskapet och utformningen är rätt. De lokala förutsättningarna i form av t ex topografi (på landskaps- och fältnivå), markegenskaper, brukningsmetoder och grödor är avgörande för vilken typ av åtgärd(er) som lämpar sig bäst och var den/de ska placeras. Att införa obligatoriska skyddszoner längs med alla vattendrag bedöms därför inte motiverat, då den förväntade effekten är låg i förhållande till de stora arealer jordbruksmark som skulle behöva tas ur produktion. Istället förespråkas lokalt anpassade åtgärder, som kan föreskrivas eller ingå i rådgivning och miljöstödssystem. Eventuellt bör ett alternativ till dagens riskbedömningsmodelleringar övervägas för att nå en rimligare försiktighetsnivå i bedömningarna.

Published in

CKB rapport
2012, number: 2012:1
ISBN: 978-91-576-9094-4
Publisher: Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Soil and Environment
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Soil and Environment
Moeys, Julien
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Soil and Environment
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Sciences and Assessment
Kreuger, Jenny
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Sciences and Assessment

Associated SLU-program

Non-toxic environment

UKÄ Subject classification

Agricultural Science
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/65077