Abstract

SAMMANFATTNING Det är en nackdel att få in solljus i stallar för frigående värphöns. Solljuset kan ge starka ljuskäglor inne i byggnaden vilket ökar risken för att allt för många djur samlar sig just på dessa platser och kan därmed kväva varandra. Därför bör starka ljuskäglor avskärmas eller bör ljusinsläppen placeras så att käglorna inte når ytorna där höns kan samlas, t.ex. på ströbädd och gödselbinge. Vilken ljusintensitet som når olika delar av ett stall beror i mycket hög grad av fönstrens orientering men också av byggnadens utformning. Det direkta solljus som passerar igenom ett fönster kommer att orsaka mycket kraftiga skillnader i intensitet i olika delar av stallet. Hur stor andel av det direkta ljuset som tränger in i byggnaden beror i hög grad av utformningen av takutsprång, solavskärmningar och fönstrens höjd över golv. 12 stallavdelningar med ekologisk uppfödning har undersökts. Andelen fönsterarea per höna varierade mellan 9.6 och 79 cm2 per höna. Förhållandet mellan fönsterarea och golvarea varierade mellan 0.7 och 8.0 % i de stallar som hade öppna fönster. Väderleken och solinstrålningen varierade mycket vid kartläggningarna av stallavdelningarna. Detta påverkade givetvis de maximalt uppmätta intensiteterna som kom att variera mellan 27 och 2 500 lux i de stallar där man släppte in solljus. Av samma orsak varierade medelintensiteten avsevärt, mellan 4.6 och 160 lux. De lägst uppmätta intensiteterna varierade mellan 1 och 70 lux. Ett flertal stallar hade områden med mycket låg intensitet, ned till 1 lux. Den maximala variationen i intensitet (max/min) inom ett stall ger ett bra mått på hur bra eller dåligt solavskärmningar fungerar. Den lägst uppmätta variationen var 5.2 och den högsta 410. De producenter som gav kommentarer om solljusets påverkan menade samtliga att direkt solljus påverkar hönsens beteende och att hönsen dras till ljusstarka områden. Undersökningarna visade att längden på stallarnas takutsprång inte var tillräckligt för att förhindra direkt solljus in i stallarna. Det visades också att producenterna var medvetna om att starkt solbelysta områden i stallarna kan orsaka negativa beteenden hos hönsen, såsom ansamlingar. I samtliga stallar fanns därför någon form av avskärmning för att begränsa starkt solbelysta områden. Utformningen av avskärmningsanordningarna var dock mycket varierande. Vanligast förekommande avskärmning var invändiga luckor. Inget stall hade automatisk styrning av avskärmningsanordningar. Det har stor betydelse var man placerar fönstren i ett fjäderfästall. Därför måste man utforma ljusinsläppen eller avskärmningar så att man undviker stark solinstrålning. Placeras fönstren mot andra väderstreck än söder eller längre ned på fasaden i förhållande till takfoten, kan man antingen ha rörliga eller fasta solavskärmningar. Rörliga solavskärmningar kan vara t.ex. markiser, persienner, jalusier eller liknande. Andra alternativ till avskärmningar kan vara olika lösningar av fasta horisontella konstruktioner som avskärmar solljuset. En annan lösning kan vara färgat glas som minskar instrålningen eller så kan det vara vegetation. Träd har olika skuggande egenskaper. Barrträd behåller sin skuggande effekt över hela året jämfört med lövträd, som enbart är effektivt skuggande sommartid. Byggnadens orientering, utformning, avskärmningar, terrängförhållande, vegetation och reflektionens betydelse har stor effekt på hur ljuset sprider sig inne i byggnaden. Fönstren bör placeras jämnt fördelade längs fasaden så att ljuset fördelas jämnt i byggnaden och inte koncentreras till begränsade, intensivt solbelysta områden. Det är en fördel att ha många långsmala fönster. Det används ljusprogram vid värphönshållning som är optimalt för produktion och oberoende av årstid. Därför är styrning av dagslängden av naturligt ljus till värphöns nödvändig. Mörkläggning av stallet behövs för att kunna följa rekommenderat ljusprogram. Det är viktigt att solavskärmningen fungerar. Ytterst små ljusinsläpp och ljusläckage under dygnets mörkerperiod kan leda till produktionsstörning. Mörkläggningsanordningarna kan vara av olika typer såsom luckor, mörkläggningsgardiner, rullgardiner, persienner m.m. För att detta skall fungera i större anläggningar bör öppning och tillslutning av fönsteravskärmning ske automatiskt och styras med tidur, men det kan även ske manuellt. Solavskärmningen kan placeras på insidan av byggnaden eller på utsidan. Olika typer av persienner kan i ”halvstängt” läge fungera som solavskärmning och i helt stängt läge fungera som mörkläggning. Det är viktigt att persiennen utformas så att det inte blir ljusläckage. Avskärmningen kan placeras både på utsidan och på insidan

Published in

Publisher: SLU/ Inst. för jordbrukets biosystem och teknologi

SLU Authors

• Ascard, Kristina

  • Department of Agricultural Biosystems and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Von Wachenfelt, Eva

  • Department of Agricultural Biosystems and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

SLU Editors

• Gustafsson, Gösta

  • Department of Agricultural Biosystems and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Animal and Dairy Science
Veterinary Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/6722