Abstract

Naturvårdsverkets föreskrifter (1997:2) anger att man vid användande av kemiska bekämp-ningsmedel ska hålla markanpassade och vindanpassade skyddsavstånd för att skydda känsliga objekt. Samtidigt visar en undersökning från Näringslivets undersökningsinstitut att en hög andel av landets sprutförare inte håller angivna skyddsavstånd. De markanpassade skyddsavstånden är fasta från år till år och skulle med fördel kunna läggas in i en digital karta. Med hjälp av GPS skulle man sedan, utifrån informationen från den digitala kartan, kunna skapa ett automatiskt skydd av känsliga objekt. För förare som håller angivna skyddsavstånd innebär de konventionella sprutornas långa rampsektioner att vissa ytor blir obehandlade och andra överdoserade. Syftet med projektet är att studera och utveckla ett system som, med hjälp av digital information, GPS och individuellt manövrerade munstycken, automatiskt kan hålla angivna markanpassade skyddsavstånd. Samtidigt ska bekämpningen utföras med hög precision för att undvika mistor och onödigt överlapp. För detta projekt ansöktes pengar under 2003. Det beviljades då en mindre summa för att tydliggöra miljövinsterna med ett sådant system och för att involvera intressanta aktörer i projektet. Denna rapport syftar till att belysa de miljövinster som ett system med automatisk avstäng-ning av enskilda spridare skulle innebära, samt att redovisa de kontakter som har tagits med teknikleverantörer och andra forskare som kan tänkas medverka vid utformningen av ett sådant system. Miljövinster i form av minskat överlapp och effektivare utnyttjande av åkermarken är begränsade. De kan troligtvis inte ensamt försvara investeringen i ett sådant system, men bidrar naturligtvis till systemets fördelar. Störst potentiell miljövinst skapas troligtvis genom att systemet blir automatiskt och på så sätt förhindrar misstag och slarv. Dokumentationen av växtskyddsinsatserna har också möjlighet att bli bättre och mer objektiv med ett sådant system, vilket innebär ökad livsmedelssäkerhet och bättre kontrollmöjligheter för kvalitets-säkringsprogrammen. Systemet kommer inte bara öka miljöskyddet utan kan även bli ett generellt verktyg för platsspecifikt växtskydd med hög upplösning och precision. I princip alla i förväg bestämda appliceringskartor kommer att kunna användas för en punktvis behandling av fältet. Grunden för ett realtidssystem med sensorer för t.ex. ogräsdetektering är också skapad, vilket ökar flexibiliteten ytterligare. Rapporten tar upp en del befintlig utrustning för precisionsväxtskydd. Viss utrustning kan användas som komponenter till systemet, andra kan fungera som inspirationskälla för utformningsarbetet. Inget befintligt system löser hela uppgiften, men genom att kombinera teknik för positionsbestämning (GPS) och digitala kartor (GIS) med individuell styrning av munstycken kan projektets mål uppfyllas. Huvudaktörerna i projektet är LT, Visavi och V-teknik, som också kommer att stå för den större delen av arbetet. Lantmännens långa erfarenhet och kunskap av precisionsodling, samt deras breda kontaktnät, kommer naturligtvis vara en viktig resurs i arbetet

Keywords

GPS skyddszoner precision agriculture buffer zones

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för landskaps- och trädgårdsteknik)
2004,
Publisher: Inst. för landskaps- och trädgårdsteknik

SLU Authors

• Mickelåker, Johan

  • Department of Landscape Management and Horticultural Technology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Fish and Aquacultural Science
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
Agricultural Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/6817