Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Conference paper2005

Unghönsuppfödning i Sverige - effekt av beläggningsgrad och inhysningsform på hälsa och produktion

Tauson, Ragnar; Holm, Karl-Erik; Gunnarsson, Stefan; Jacobsson, Gunilla; Elwinger, Klas

Abstract

Unghönsuppfödning i Sverige – effekt av beläggningsgrad och inhysningsform på hälsa och produktion Prel. slutrapport vid Forum forskning – Linköping 20051028 (Fullständig presentation inklusive illustrationer kan erhållas på CD-skiva vid hänvändelse till försteförfattaren.) Ragnar Tauson1), Karl-Erik Holm1), Stefan Gunnarsson2), Gunilla Jacobsson2) & Klas Elwinger1) 1) Inst. för Husdjurens utfodring och vård, Uppsala; 2) Inst. för Husdjurens miljö och hälsa, Skara Sveriges Lantbruksuniversitet INLEDNING Studier av uppfödningsmiljöer för unghönsen motiveras av flera skäl, framför allt för att det krävs en anpassning till den efterkommande värpperioden. Särskilt efterfrågat har varit hur unghöns avsedda för flervånings nya aviärsystem för värphöns bäst blir anpassade härtill, för att under värpperioden kunna minimera andel fellagda ägg samt underlätta foder- och vattensök. Frågan har dessutom ställts av näringen huruvida man skulle kunna öka dagens maximalt tillåtna beläggning på 10 unghöns/m2 till 15 djur/m2 i golvhållning. En inventering av uppfödningssystem i landet har också påkallats. Med stöd av SLF, SFS och SJV inleddes därför 2003 en fältstudie av de viktigaste frågeställningarna i syfte att undersöka hur unghönan under några olika svenska förhållanden anpassas till värpperioden. UPPLÄGG Studien (maj 2003 – juli 2005) bestod av fyra delar, varav den första (A) var den som kunde läggas upp på ett statistiskt vetenskapligt sätt medan de övriga (B-D) inneburit insamlande av data och dokumentation i form av medelvärden för olika besättningar och system – dvs. så kallad beskrivande statistik. Insamlande av data bygger på en kombination av besök av försökspersonal och av frivillig inrapportering av data från djurägaren efter skriftlig instruktion. Då ett fåtal djurägare av olika skäl inte fullföljt rapporteringen eller inte velat deltaga i uppföljningen saknas en del data vilket påverkar möjligheten att fullfölja hela studien exakt enligt upplägget - även tidsmässigt. A. Jämförande av hälso- beteende och produktionsparametrar i Pyramid-systemet och Boleg för uppfödning på tre gårdar med två omgångar (I-II) från daggammal kyckling till 16 v. unghöna. Vardera gården födde upp 2 parallella grupper med 10 resp. 15 LSL-djur/m2. Således fanns totalt 32 st individuellt uppföljda grupper efter två omgångar att tillgå. Besök utfördes vid 14 v. för bedömning av 100 djur. B. Uppföljning från 16-35 v. med besök hos äggproducenter med unghöns från gårdarna med Pyramid resp. Boleg system. Besök och bedömning vid 19 v. Producent rapporterade andel golvägg, dödlighet samt insänder de först avlidna 20 djuren till SVA för begränsad obduktion (se nedan). C. Dokumentation av andra förekommande system - besök. D. Ny-teknik av nya system. Dokumentation vid besök samt uppföljning under uppfödningen som B. HUVUDSAKLIGA RESULTAT A. Den högre beläggningen har medfört lägre dödlighet. Pyramid har uppvisat lägre dödlighet än Boleg. Omgångarna (I och II) har visat olika dödligheter. Pyramid har uppvisat lägre levande vikter än Boleg. Den lägre beläggningen har medfört bättre fjäderdräktshygien men av låg dignitet. Pyramid har uppvisat bättre fjäderdräktshygien än Boleg men tvärt om vad gäller fothygien. Inga skillnader i ströbäddskvalitet har kunnat kopplats till beläggning eller system. Samspel system x omgång förekommer men ej samspel mellan beläggning x system. B. Sju produktionsbesättningar har följts upp. Dödligheten vid 35 v. har varierat mellan 2,1-10,4% och andelen golvägg från 0,2-4,9%. Bedömning eller obduktion ger ej tydliga skillnader mellan uppfödningar eller system då materialet är mycket heterogent och skevt fördelat mellan värpsystem (ex. Red-L; Natura Nova; trad golvhållning). Hackskador på kam är vanliga (90-100%) dock vanligen ej grava. Obduktionen ger vid handen att det är mycket få djur som är uttorkade men magra djur förekommer upp till c:a 20%. Sårskador/hackade djur förekommer (10-50%). Inget fall av koccidios har funnits vid obduktionerna. C. Av tillgängliga 29 st kontaktade uppfödare svarade 11 st på enkäten om sitt uppfödningssystem och skötselrutinerna i dessa. Totalt har 7 st uppfödningkoncept kunnat dokumenteras inkl. 2 st som ingår i Ny-teknik provningar ( D). D. Två nya system har följts i sammanlagt 6 uppfödningsomgångar. Ett tredje är under uppbyggnad. Två uppföljningar av värpanläggningar till 35 v. har delvis rapporterats. Landmeco har uppvisat dödlighet i uppfödningen på 2,3-2,9% och Vencomatic 1,1-2,1%. Motsvarande dödlighet i värpomgången för Landmeco vid 35 v. har varit 2,5% med 0,1 %

Published in

SFS
2005, pages: 1-2
Publisher: SFS

Conference

Forum Forskning, SLF