Skip to main content
Report, 2016

Beräkningar av beskattning av den svenska vargpopulationen 2017

Sand, Håkan; Liberg, Olof; Chapron, Guillaume

Abstract

Sammanfattning Tre olika modeller har använts för att beräkna sambandet mellan jaktuttag och populationens storlek efter en eventuell jakt under perioden 1/5 2016 till 30/4 2017. Beräkningarna visar sambandet mellan storleken på jaktuttaget under denna period och storleken på den kvarvarande populationen jämfört med populationens nivå efter jakten vintern 2016 (312, vargar, 95% CI = 241 - 414). Samtliga modeller visar på relativt god överensstämmelse i resultaten av det beräknade uttaget. Modell 1 använder data från de senaste 10 åren för att beräkna medeltillväxten i populationen inklusive det antal djur som har fällts under olika former av legal jakt. Modell 2 är en åldersstrukturerad s.k. Leslie matrix där medelvärden och standardavikelser på reproduktion och dödlighet är inlagda. Data på dödlighet i modellen erhålls från radiomärkta vargar och data på kullstorlek tas från snöspårningsdata vid vinterns början. Modell 3 som bygger på s.k. bayesisk statistik visar att föregående års prognos inte kunde förutsäga förändringen i populationens numerär. Gemensamt för resultaten från samtliga tre modeller är att det finns en betydande osäkerhet i kommande års tillväxt och därmed för utfallet av ett eventuellt jaktuttag på populationen storlek. Det betyder att om tillväxten för 2016/17 ligger inom den lägre delen av det beräknade intervallet finns det inget utrymme för jakt alls medan man kan ha en relativt hög beskattning om tillväxten uppgår till den högre delen av detta intervall. En genomgång av förändringar i populationens sammansättning under de fem senaste åren uppvisar inga tydliga samband med populationstillväxten för samma år. Materialet visar dock på en sjunkande trend av antalet nybildade revirmarkerande par i populationen fram till 2014/15. Det senaste året har det dock skett en liten uppgång för antal nybildade par vilket troligen kommer att få en positiv effekt på antalet familjegrupper till kommande säsong. En genomgång av jaktuttaget på enskilda kategorier av djur under 2015/2016 visar att vuxna reproducerande djur i jaktuttaget utgjorde en lägre andel än deras förekomst i populationen och kan inte förklara den relativt sett låga tillväxten för det senaste året. Det finns heller inga tecken på att det har genomförts en lägre inventeringsinsats under det senaste året eller att inavelsgraden har ökat i populationen. En ovanligt hög tillväxt i Norge under det sista året antyder att det inte rör sig om någon övergripande faktor som inverkar negativt på populationen som helhet. Nedgången i den svenska delen av populationen under det sista året är därför troligen en kombination av faktorer såsom legal jakt, illegal jakt samt demografiska slumpeffekter.

Keywords

Sverige; beräkning; beskattning; vargpopulation

Published in


Publisher: Grimsö Wildlife Research Station, Department of Ecology, Swedish University of Agricultural Sciences

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Ecology
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Ecology
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Ecology

Associated SLU-program

Future Forests (until Jan 2017)
SLU Future Forests

UKÄ Subject classification

Ecology

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/78441