Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report - Peer-reviewed, 2016

Utvärdering av åtgärdsprogram flodkräfta 2008-2014 : redovisning av genomförda aktiviteter och utfall

Edsman, Lennart

Abstract

Syftet med den här sammanställningen är att översiktligt redovisa genomförda aktiviteter och utfall av Åtgärdsprogram flodkräfta för perioden 2008-2014. Åtgärdsprogrammen är en viktig del i arbetet för att bevara den biologiska mångfalden. De ska ge berörda aktörer vägledning för ett samordnat bevarandearbete. Länsstyrelserna har en nyckelroll och får årliga bidrag för att genomföra aktiviteter. Kräftpest är det allvarligaste hotet mot flodkräftan, en sjukdom som framförallt sprids genom illegala utsättningar av signalkräfta. Att så sker beror på att det finns överskattade och överdrivna föreställningar om signalkräftans produktionspotentialer. Viktiga delar i bevarandestrategin har därför varit att slå hål på myterna om signalkräftans förträfflighet och att försöka få till stånd ett långsiktigt och hållbart fiske av flodkräfta. Det stärker allmänhetens och fiskevattenägarnas intresse av att delta i bevarandearbetet. Information, rådgivning och populationsstärkande åtgärder är exempel på aktiviteter som haft stor omfattning under åtgärdsperioden. Kampanjen Kräftmytkrossaren, med faktabaserad information om både flod- och signalkräfta har samordnats på nationell nivå. På regional och lokal nivå har ett stort antal informationsträffar samlat många fiskevattenägare, ofta i samband med utsättningar eller andra populationsstärkande åtgärder. Länsvisa förvaltningsplaner ger stöd för beslut om skyddsområden för flodkräfta. Under programperioden har nya förvaltningsplaner tagits fram för fem län. (Två av planerna antogs först 2015.) Nya skyddsområden har inrättats för Värsjön i Skåne län och på Öland. I Jönköpings län har underlag för beslut om 20 nya skyddsområden tagits fram. Gotland är sedan tidigare skyddsområde (2007). Där har nu illegalt utsatta bestånd av signalkräfta framgångsrikt bekämpats. Provfisken och andra inventeringar har gett en fördjupad kännedom om var det finns bestånd av flodkräfta respektive signalkräfta. Det har i sin tur gett vägledning för beslut om vilka vatten som är lämpliga för populationsstärkande insatser. Värmland, Dalarna, Västra Götaland, Gävleborg, Jämtland och Jönköpings län är de länsstyrelser som satsat mest ÅGP-medel på restaurering och återetablering av flodkräfta under åtgärdsperioden. Bäst förutsättningar för att bevara flodkräftan finns i områden med få eller inga bestånd av signalkräfta, för Sveriges del i Värmland, Dalsland, landskapen norr om Dalälven och på Gotland. Trots insatser under två åtgärdsperioder är flodkräftan fortfarande akut hotad. På nationell nivå har ambitionen att under programperioden få till stånd en nationell övervakningsplan med ett långsiktigt nationellt provfiskeprogram inte förverkligats. Inte heller har kräftdatabasen fått en formell status med ett nationellt datavärdskap och långsiktig finansiering. Detta motverkar möjligheterna att ge en heltäckande bild av flodkräftans bevarandestatus, vilket är en allvarlig brist. Åtgärdsarbetet måste fortsätta. Rekommendationen är att nuvarande åtgärdsprogram förlängs för att omfatta perioden 2015-2020, med en reviderad åtgärdstabell och en finansiering minst i samma omfattning som i planen för programperioden 2008- 2013.

Keywords

Flodkräfta, bevarande, åtgärder, utvärdering

Published in

Aqua reports
2016, number: 2016:19
ISBN: 978-91-576-9452-2
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

    Associated SLU-program

    Lakes and watercourses
    Biodiversity

    UKÄ Subject classification

    Zoology
    Ecology

    Permanent link to this page (URI)

    https://res.slu.se/id/publ/79886