Fredriksson, Ronny
- Department of Aquatic Resources (SLU Aqua), Swedish University of Agricultural Sciences
Report2013Open access
Fredriksson, Ronny; Bergström, Ulf; Olsson, Jens
Längs Östersjökusten inkom under slutet av 1990- och början av 2000-talet rapporter om sviktande bestånd av gädda och abborre. Båda arterna är populära inom fritids- och sportfisket, och spelar som rovfiskar en betydande roll för tillståndet i Östersjöns kustekosystem. I flera kustområden har man börjat restaurera kustmynnande våtmarker och vattendrag som har visat sig utgöra viktiga lek- och uppväxtområden för framför allt gädda. Till skillnad mot många andra fiskevårdsåtgärder har det för flera av dessa restaureringsprojekt genomförts utförliga utvärderingar av åtgärden. Dock har det hittills saknats en samlad beskrivning över hur man kan utvärdera och följa upp effekten av en restaureringsåtgärd i kustmynnande våtmarker och vattendrag riktad mot gädda. I denna rapport har data från ett flertal kustmynnande vattendrag och våtmarker längs den svenska kusten analyserats för att utvärdera hur man bäst och mest kostnadseffektivt kan mäta effekten av en restaureringsåtgärd riktad mot gädda. Fokus i utvärderingen är huvudsakligen riktat mot undersökningar av stigande lekfisk och utvandrande yngel. Effekterna av en restaureringsåtgärd på det vuxna beståndet av gädda är idag inte klarlagt, men i denna rapport ges även förslag på hur åtgärden kan utvärderas på beståndsnivå. För uppvandring av vuxen lekfisk visar resultaten att det fanns en koppling mellan stigande fisk och vattentemperatur, och att en provtagning när vattentemperaturen ligger mellan 6-12 ºC var tillräcklig för att fånga upp en majoritet av den fisk som vandrar upp i våtmarken. Även om det fanns en variation mellan områden, så fångade denna reducerade provtagning mellan 64-97% av det totala antalet stigande lekfiskar. För yngelutvandringen inträffade en topp oftast 30-40 dagar efter en topp i uppvandrande lekfisk. En provtagning inom intervallet 30-50 dagar efter en topp i uppvandrande lekfisk fångade upp en majoritet (68-95%) av det totala antalet utvandrande yngel i våtmarken. Eftersom gäddan fångas i liten utsträckning i traditionella provfisken, diskuteras möjligheten att använda ryssjefisken i vattendrag yngelinventeringar på kusten och yrkes- och sportfiske som informationskälla och underlag för utvärdering på beståndsnivå. Framför allt en utveckling av ett rapporteringssystem inom sportfisket bedöms utgöra en potentiellt värdefull källa till information då gäddan är en populär art bland sportfiskare. Avslutningsvis visar analyserna som ligger till grund för denna rapport att produktionen av yngel i en rätt konstruerad våtmark kan producera upp till 25 000 yngel per hektar. Produktionen varierar sannolikt mycket mellan våtmarker, områden och år, men potentialen i denna restaureringsmetod bedöms som stor. Fortsatta undersökningar där variationen mellan områden i produktionen av yngel studeras, samt där kopplingar mellan åtgärden och förändringar på beståndsnivå kvantifieras, föreslås i rapporten. Sådana undersökningar kan förhoppningsvis belysa huruvida åtgärder i kustmynnande vattendag och våtmarker är en restaureringsåtgärd som bör tillämpas för att stärka bestånden av gädda på kusten, samt hur åtgärden kan optimeras.
Aqua reports
2013, number: 2013:7ISBN: 978-91-576-9145-3Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
Coastal and sea areas
Ecology
Fish and Aquacultural Science
https://res.slu.se/id/publ/80237