Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2016Open access

Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk : årsrapport för 2015

Andersson, Jan; Fagerholm, Björn; Jansson, Maria; Sundqvist, Frida

Abstract

Sammanfattning Kylvattenanvändningen vid Ringhals kärnkraftverk påverkar fisk- och skaldjurssamhället i två steg. I det första steget genom utslagning av ägg, larver och större fisk som följer med det inkommande vattnet in i kraftverket och i ett andra steg genom att fiskens och skaldjurens miljö påverkas av det utkommande uppvärmda vattnet. Förekomsten av uppvärmt kylvatten vid utsläppet kan även bidra till att främmande invasiva arter etablerar sig i kustområdet. Under 2015 producerade Ringhals reaktorer R1, R3 och R4 elektricitet under hela året, med avbrott för årliga revisioner och kortare driftsstopp. Ringhals reaktor R2 var avstängd under hela året. I kylvattenintaget utförs provtagning av fiskägg och fisklarver med Bongohåv för att övervaka förlusterna i kraftverket. Den vanligaste arten av larver som fångats är rötsimpa ( den tredje vanligaste larven, tejstefisk ( början 1979. Håvning i intaget efter juvenil fisk är till stor del fokuserad på glasål ( anguilla på en tillbakagång i hela regionen och inte på förlusten i kylvattenintaget. Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom jämförande provfisken i ett recipientområde (Ringhals) som påverkas av kylvattnet och ett opåverkat referensområde (Vendelsö). Temperauren har sedan undersökningarna startade ökat i recipientområdet men inte i referensområdet under april och under augusti har temperaturen ökat i båda områdena. Under april har diversiteten i fisksamhället minskat i Ringhals, men inte i Vendelsö, sannolikt som en följd av kylvattensutsläppet. Flertalet varmvattengynnade arter hade högre förekomster i Ringhals. Detta gäller gulål ( och skärsnultra ( uppåtgående trend i både Ringhals och på Vendelsö. Gulål visar en ökande trend enbart för Vendelsö. Flera av de arter som föredrog kallare vatten fångades i lägre antal utanför RinghalsMyoxocephalus scorpius) och därefter skrubbskädda (Platichtys flesus). Förekomsten avPholis gunnellus) hade minskat sedan provtagningensAnguilla). Glasålen har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Minskningen av glasål berorAnguilla anguilla), strandkrabba (Carcinus maenas)Symphodus melops). Förekomsten av strandkrabba och skärsnultra visar en. Tydligast var detta för rötsimpa och tånglake ( gynnas av kallare vatten visades vikande trender i Ringhals för rötsimpa, tånglake och oxsimpa under april. Några arter, som tånglake och oxsimpa, minskade i båda områdena kallvattenarterna var det endast skrubbskädda som visade en ökande trend i båda områdena i april. För att påvisa förekomst av främmande arter genomfördes dykkartering i fem områden utanför kraftverkets kylvattenutsläpp. Inga för regionen nya arter noterades under 2015, men tre för västkusten väletablerade främmande arter noterades. Dessa var japanskt jätteostron ( (Zoarches viviparus). Av de arter som. AvCrassostrea gigas), rödalgen rödsvansing (Dasya baillouviana) samt en brunalg, sargassosnärjaSargassum muticum).

Keywords

fiskbestånd, fiskyngel, främmande arter, kärnkraft, recipientkontroll, provfiske, Ringhals

Published in

Aqua reports
2016, number: 2016:4ISBN: 978-91-576-9392-1Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet