Skip to main content
Report, 2016

Skarv, människa och fisk i Blekinge skärgård

Ovegård, Maria; Öhman, Kristin; Lunneryd, Sven-Gunnar

Abstract

Konkurrensen mellan skarv och människa är en mycket omdiskuterad fråga. Åsikterna huruvida skarvar konkurrerar med fisket och påverkar tillväxten av kommersiellt viktiga fiskpopulationer går vida isär mellan bl.a. ornitologer och fiskare. Det är därför viktigt att ta fram underlag på vad skarvarna faktiskt äter. I detta projekt gjordes en jämförelse mellan den totala konsumtionen av skarv på kommersiella fiskarter med uttaget av yrkesfisket, fri-tidsfisket och sälens predation. Yrkesfiskets fångster i kustområdet, inklusive ett snörpvads-fiske efter sill, var störst (754 ton), därefter skarvens predation (346 ton) och fritidsfiskets fångster (149 ton). Sälens konsumtion antogs vara liten i sammanhanget eftersom enbart ett fåtal sälar observerades vid inventeringar. Eftersom skarven är en så kallad opportunistisk predator, varierar den sitt födointag efter vad som är lättast tillgängligt, även om en viss selektion av arter och storlekar är rimligt att anta. Teoretiskt innebär det att skarvens föda potentiellt kan ge indikationer på förändringar i fisksamhällen. För att undersöka detta jämfördes skarvens föda både i relation till ryssje-provfisken och till nätprovfisken, eftersom det är de provfiskemetoder som traditionellt an-vänds kustnära för att identifiera fisksamhällen och dess förändringar över tid och rum. Rys-sjefisket visade sig fånga långt färre arter än vad skarvarna åt och fångsterna var för små för en jämförelse. Fördelningen av fiskarter i skarvfödan relativt med fångster i nätprovfiskena skiljde sig något. Som man kan anta ökar artdiversiteten (antalet totalt funna arter) med ökat antal undersökta skarvar eller vittjade nät (en nätlänk som fiskar under en natt). Denna studie visade att man genom att undersöka skarvars magar identifierar fler arter än vad man fångar i nätprovfisken, med lika antal skarvar i relation till antal vittjade nät. Vi identifierade även skillnader i fiskens längd mellan innehållet i skarvmagarna och fångsterna i provfisket där det varierade mellan fiskarterna huruvida skarvar eller nätfångster fångade störst fiskar. Dessa skillnader kan antingen bero på en storleksselektion av skarvar och/eller att skarven har ett större födosöksområde än det stationära nätprovfisket. Skarvarnas föda skiljde sig mellan två undersökningsområden. I den östra delen av Blekinges skärgård bestod 20 % av födan (i vikt) av svartmunnad smörbult, vilken är en invasiv art. Den fångades också i rys-sjefisket. Däremot hittades inga svartmunnade smörbultar i det västra området, varken i skarvmagar eller i nätprovfisket. I det västra området var torsk en viktig art i skarvfödan (33 %) och till viss del även gädda (8 %), medan svartmunnad smörbult och abborre (19 %) var de viktigaste arterna i det östra området. Slutsatserna är att människan landar mer fisk i ton än vad skarvarna äter i Blekinge skär-gård, men skarvarna äter totalt (624 ton) mer än hälften av mängden fisket landar (904 ton). Tar man inte hänsyn till sill som domineras av snörpvadsfiske, vilket sker på leksillen som kommer in i området under en kort tid, så konsumerar skarven mer av de kommersiella fiskarterna än människan (310 ton respektive 301 ton). I Blekinge kan skarvarna möjligen agera som reglerande faktor på den växande populationen av svartmunnad smörbult. Det finns också en möjlighet att skarvarna kan ha negativa effekter på kustnära torsk, gädda och abborre i delar av Blekinge kustområde. Eftersom skarvar generellt äter fiskar av mindre storlek än människan tar upp och därmed konsumerar fler fiskar i antal har skarven en annan slags påverkan på fisksamhällen än vad människan har. Skarvföda kan användas som komplement för att identifiera förändringar i fisksamhället. Men eftersom skarven är en oförutsägbar fiskare, vars föda (i arter och storlekar) inte går att kontrollera som ett riktat provfiske, kan inte skarvens föda direkt visa på förändringar i fisk-samhällets struktur.

Published in

Aqua reports
2016, number: 2016:15
ISBN: 978-91-576-9438-6
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources
Swedish University of Agricultural Sciences, Department of Aquatic Resources

UKÄ Subject classification

Zoology
Ecology

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/80280