Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2017Open access

Biologisk recipientkontroll vid Ringhals kärnkraftverk : årsrapport 2016

Fagerholm, Björn; Jansson, Maria; Sundqvist, Frida

Abstract

Kylvattenanvändningen vid Ringhals kärnkraftverk påverkar fisk- och skaldjurssamhället i två steg. I det första steget genom utslagning av ägg, larver och större fisk som följer med det inkommande vattnet in i kraftverket och i det andra steg genom att fiskens och skaldjurens miljö påverkas av det utkommande uppvärmda vattnet. Förekomsten av uppvärmt kylvatten vid utsläppet kan även bidra till att främmande invasiva arter etablerar sig i kustområdet. Under 2016 producerade Ringhals reaktorer R1, R3 och R4 elektricitet under hela året, med avbrott för årliga revisioner och kortare driftsstopp. Ringhals reaktor R2 var avstängd under större delen av året. I kylvattenintaget utförs provtagning av fiskägg och fisklarver med Bongohåv för att övervaka förlusterna i kraftverket. Den vanligaste arten av larver som fångats är rötsimpa ( ökat i förekomst sett till de senaste 10 åren men inte sett till hela provtagningsperioden. Den näst vanligaste larven är skrubbskädda ( av den tredje vanligaste larven, tejstefisk ( början 1979. Håvning i intaget efter juvenil fisk sker med hjälp av en modifierad Isaaks-Kidd trål och är till stor del fokuserad på ål ( Invandringen av juvenil ål så kallad glasål har minskat kraftigt sedan 1980-talet. Minskningen beror på en tillbakagång i hela regionen och inte på förlusten i kylvattenintaget.Myoxocephalus scorpius) somPlatichtys flesus). FörekomstenPholis gunnellus) har minskat sedan provtagningensAnguilla anguilla). Effekten av utgående uppvärmt kylvatten undersöks genom jämförande provfisken i ett recipientområde som påverkas av kylvattnet (Ringhals) och ett opåverkat referensområde (Vendelsö) i april och augusti. Temperaturen har ökat i recipientområdet under april samt i båda områdena under augusti sedan undersökningarna startade. Under april har diversiteten i fisksamhället minskat i Ringhals, men inte i Vendelsö, sannolikt som en följd av kylvattensutsläppet. Flertalet varmvattengynnade arter hade högre förekomster i Ringhals. Detta gäller strandkrabba ( anguilla Ringhals och på Vendelsö, medan ål visar en ökande trend för Vendelsö. Flera av de arter som föredrar kallare vatten fångades i lägre antal utanför Ringhals. Tydligast var detta för rötsimpa, tånglake ( kallvattenarterna visade skrubbskädda en ökande trend i båda områdena i april. För att påvisa förekomst av främmande arter genomfördes dykkartering i fem områden utanför industriområdet i en gradient från kraftverkets kylvattenutsläpp. Tre för västkusten väletablerade främmande arter noterades. Dessa var japanskt jätteostron ( rödalgen rödsvansing ( muticum i kylvattentunneln och där noterades enbart japanskt jätteostron. I provfisket med ryssjor under april påträffades en främmande art, den invasiva blåskrabban (Carcinus maenas), skärsnultra (Symphodus melops) och ål (Anguilla). Förekomsten av strandkrabba och skärsnultra visar en uppåtgående trend i bådeZoarches viviparus) och oxsimpa (Taurulus bubalis) under april. AvCrassostrea gigas),Dasya baillouviana) samt brunalgen, sargassosnärja (Sargassum). På industriområdet genomfördes dykkartering i svallbassängen och inspektionHemigrapsus sanguineus). Asiatisk blåskrabba.

Keywords

fiskbestånd, fiskyngel, främmande arter, kärnkraft, recipientkontroll, provfiske, Ringhals

Published in

Aqua reports
2017, number: 2017:5
ISBN: 978-91-576-9485-0
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet