Abstract

Fiskeriverkets beslut 1998 om etablering av svenskt indexvattendrag för bedömning av en skogsälvs produktionspotential av lax ledde 2005 till en förstudie av utvandrande lax- och havsöringungar i Sävarån (Västerbottens län). Sävaråns potential att utgöra nationellt indexvattendrag för laxförande skogsälvar i Sverige utreddes genom att vi kvantifierade smoltutvandringens numerär, fiskars storlek, tid och ålder för utvandring. Sävaråns normalvattenföring vid mynningen beräknas till ca 12 m3s-1 (minmax: 0,7- 98,5 m3 s-1). Ån är till stora delar flottledsrestaurerad. Inga hinder finns för fiskens vandring upp- eller nedströms. Lax- och havsöringsmolt fångades med två smoltfällor, sk. ”Rotary-Screw-traps”, ca 15 km uppströms åns mynning. Ledarmar, med spaltöppning på ca 15 mm, uppströms fällorna styrde nedströmsvandrande fisk till fällorna. Totalt fångades 778 vilda smolt av lax- och havsöring, varav ca 75 % laxsmolt, under maj till juni vid en vattentemperaturer mellan 8-13 oC på sjunkande vattenstånd. Från 50 vilda lax- och öringsmolt togs längd- och vikt, fjällprov för åldersanalys samt genetikprov. Den dominerande åldern hos Sävaråns laxsmolt (ca 85 %) och havsöringsmolt (ca 92 %) var 3 år, en åldersfördelning av lax som överensstämmer med data från finska vattendrag (Simojoki). Sävaråns havsöring kunde genetiskt särskiljas från närliggande öringsstammar och resultaten visade en tillfredsställande genetisk variation. Laxyngeltätheterna i Sävarån låg under 1990- talet kring ca. 2 ind 0+/100 m2 och varierade stort över åren med ca 10-12 ind 0+/100 m2 för 1996 och 2000. Odlad laxsmolt hade ca 3 ggr högre fetthalt i muskulaturen jämfört med vild smolt och odlad öring hade ca 4.4 ggr högre fetthalt jämfört med vild öringsmolt. Huruvida detta påverkar deras överlevnad efter utsättning kan inte bedömas. Kontrollgrupper av märkta lax- och öringsmolt av vilt och odlat ursprung frisläpptes uppströms fångstlokalen för beräkning av fällornas fångsteffektivitet. Andelen återfångade märkta fiskar varierade mellan ca 7- 15 % per grupp: högsta återfångst gav vild laxsmolt (14,5 %) medan odlad laxsmolt gav lägst återfångst (7 %). Vild och odlad havsöring gav 11,4 resp 12,6 % i återfångst. Sävaråns totala vilda produktion av lax- och havsöringsmolt skattades via fångståterfångstförsök för vild lax till 3,654 individ (2,856-5,069: .95-%CI) och för vild öring 1,420 individ (887- 3,551: .95-%CI). Havsöring utvandrade sannolikt tidigare än lax och vid lägre vattentemperatur. Havsöringsmolt bedömdes vara underrepresenterade i fångsten då smoltfällornas ledarmar placerats ut först när majoriteten av havsöring vandrat nedströms. Medellängden hos vild laxsmolt (n= 583) var 14,8 cm och hos havsöring (n=195) 17,5 cm. Laxsmolt var således 2.7 cm kortare än nedströmsvandrande havsöring. Den minsta vilda laxsmolten var 12.1 cm och den största 18.7 cm medan havsöringsmolt varierade mellan 13.2 cm till 22.3 cm. Dagliga fångster av lax- och öringsmolt visade ingen skillnad i storlek mellan tidigt och sent vandrande fiskar. Odlad havsöringsmolt (n=24) märktes med akustiska sändare, frisläpptes uppströms smoltfällorna och följdes på sin utvandring till havet. Av de märkta fiskarna registrerades 14 (58 %) i åns mynning. Den totala förlusten, troligen bestående av predation i ån, beräknades till ca 42 %. Tiden för utvandring för havsöring från första loggern till mynningen (ca 10 km) varierade mellan 8 timmar och 100 timmar (medel: 43± SD.=27 tim). Akustiskt märkt havsöringsmolt (5 ind) kunde i juni månad observeras i kustbandet, ca. 7 km från mynningen. Sävaråns produktion idag av lax- och havsöringsmolt är betydande. Positioneringen av ledarmarna till de väl fungerande smoltfällorna måste lösas. Fiskevårdsområdet var positiva till fältverksamheten. Sammanfattningsvis är vi 4 positiva till projektets prkatiska genomförbarhet, tillgången på nya fiskvandringsdata samt Sävaråns lämplighet att utgöra indexvattendrag för landets skogsälvar

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Vattenbruksinstitutionen
2006, number: 50
Publisher: Vattenbruksinstitutionen, SLU

SLU Authors

• Alanärä, Anders

  • Department of Aquaculture, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Kiessling, Anders

  • Department of Aquaculture, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Eriksson, Lars-Ove

  • Department of Aquaculture, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Leonardsson, Kjell

  • Department of Aquaculture, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Östergren, Johan

  • Department of Aquaculture, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Nilsson, Jan

  • Department of Aquaculture, Swedish University of Agricultural Sciences
    

SLU Editors

• Lundqvist, Hans

  • Department of Aquaculture, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
Fish and Aquacultural Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/8878