Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2017

Inventering och utveckling för uppföljning av gräsmarks- och hällmarksnaturtyper 2017

Kindström, Merit; Lundin, Assar; Björkén, Anders; Nilsson, Björn; Jonsson, Olle; Glimskär, Anders Ove

Abstract

I denna rapport beskrivs resultat från arbetet med biogeografisk uppföljning av några naturtyper med sparsam eller aggregerad fördelning i landskapet. För hällmarkstorrängar (naturtyp 8230) redovisas här resultat från tredje året av det sexåriga inventeringsvarv, där polygoner större än 100 m2 har avgränsats med flygbildstolkning och därefter inventerats med tätt utlagda provytor, med minsta avstånd 10 m. En jämförelse visar att en mycket stor andel av hällmarkstorrängarna ligger utanför skyddade områden och TUVA-objekt, men att förekomsten av hällmarkstorrängsarter är väldigt likartad i olika regioner och inom resp. utanför skyddade områden. För kalkhällsnaturtyperna basiska berghällar (6110), alvar och prekambriska kalkhällmarker (6280) samt karsthällmarker (8240) har inventeringen genomförst med ett kraftigt förtätat stickprov av mindre landskapsrutor på Öland och Gotland. En utvidgad flygbildstolkning med heltäckande polygonavgränsning av naturtyper har använts, i kombination med provytor med en utökad lista av arter och andra variabler (t.ex. vittringsmaterial på kalksten, och en särskild grupp av variabler har tagits fram för karstsprickor och karstlevande snäckor. På Gotland har ungefär en tredjedel av ytorna någon förekomst av karstsprickor, och många av dem har ett stort antal hällsnäckor. Även för kalkhällmarker finns en stor andel av ytorna utanför skyddade områden, förutom på Stora alvaret, som är väl täckt av TUVA och Natura 2000-områden. Utgångspunkten är att denna design och metodik ska kunna utgöra första året av ett tänkt sexårigt inventeringsvarv. För svämängar (6450) har en komplett inventering med avgränsning i flygbilder och stickprov av provytor utförts längs med hela Vindelälven. Under 2017 har omfattningen varit hälften av den tänkta inom ett sexårigt inventeringsvarv, där ambitionen är att samtliga svämängar från dalälven och norrut ska karteras längs med alla vattendrag i Sverige som finns med i kartskiktet för naturtypen större vattendrag (3210). Att använda infraröda flygfoton från olika tidpunkter för att bedöma översvämningspåverkan ger mycket god träffsäkerhet, och vegetationens sammansättning har överensstämt mycket väl med den förväntade i de fältbesökta ytorna. Metodtesterna för slåtterängar har framför allt fokuserat på naturtyperna slåtterängar i låglandet (6510) och höglänta slåtterängar (6520), men även objekt av lövängar har besökts (6530), för att få en bra helhetsbild över slåtterpräglade värden. För att belysa den frågan har fokus dock varit på markvegetationen, men inte på hävdpåverkade träd, som är en viktig del av lövängarnas värden. Slåtterängarna i alla regioner kännetecknas av stor andel örter i fältskiktet och en relativt enhetlig grupp av kärlväxter som verkar tydligt slåttergynnade i alla de besökta regionerna. Vårt förslag är att man även i fortsättningen utgår ifrån befintliga kartskikt över skyddsvärda slåtterängar, t.ex. från TUVA-databasen och miljöersättningen till slåtterängar. För trädanknutna värden i lövängar behövs dock andra typer av inventeringsmoment än de som har används hittills i detta projekt

Keywords

hällmarkstyper; inventering; polygoner; flygbildstolkning; hällmarktorräng; boreala regioner; Natura 2000-regioner; TUVA-databasen

Published in


Publisher: Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet