Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2017

Inventering och utveckling för hällmarksnaturtyper, alvar och svämängar 2016

Kindström, Merit; Lundin, Assar; Nilsson, Björn; Glimskär, Anders

Abstract

I denna rapport beskrivs resultat från arbetet med biogeografisk uppföljning av några naturtyper med sparsam eller aggregerad fördelning i landskapet. För hällmarkstorrängar (naturtyp 8230) redovisas här resultat från andra året av ett tänkt sexårigt inventeringsvarv, där polygoner större än 100 m2 har avgränsats med flygbildstolkning och därefter inventerats med tätt utlagda provytor. En utvärdering visar att de urvalskriterier vi använder verkar fungera bra, och träffsäkerheten i flygbildstolkningen är god. Däremot är överensstämmelsen med Basinventeringens kartering i skyddade områden dålig, bland annat eftersom man där har fokuserat på betydligt mer översiktlig kartering och inkluderat ett bredare spann av hällmarker. Basinventeringens polygoner innehåller större andel som inte är hällmarkstorräng, och många mindre ytor har inte tagits med. Det verkar osannolikt att man med det utlägg som vi har använt ska kunna få användbara data för Norrlands kustland, som hittills har varit med i stickprovet, och därför kan man fundera på att utelämna den regionen från uppföljningen. För kalkhällsnaturtyperna basiska berghällar (6110), alvar och prekambriska kalkhällmarker (6280) samt karsthällmarker (8240) föreslår vi att ett kraftigt förtätat stickprov av mindre landskapsrutor utformas för Öland och Gotland, vilket bör vara ett effektivt sätt att anpassa designen för denna särpräglade region med rik förekomst av värdefulla naturtyper och arter, men samtidigt ändå få jämförbarhet med annan uppföljning av hällmarker och gräsmarker. En utvidgad flygbildstolkning med heltäckande polygonavgränsning av naturtyper och vegetationstyper motsvarande vegetationskartan på Öland föreslås, i kombination med provytor där vi har tagit fram en utökad lista av arter och andra variabler. I likhet med för hällmarkstorrängar föreslår vi att vissa variabler och arter registreras även på polygonnivå i fält, exempelvis form och status hos karstsprickor. Vi föreslår att denna registrering görs i nära anslutning till uppföljningen av snäckor i karst. Våra tester längs Vindelälven och Umeälven visar att svämängar (6450) kan karteras med god tillförlitlighet längs med de större älvarna. I många fall har man god hjälp av att använda flygbilder från två tidpunkter, från vår/försommar, då många svämängar är helt översvämmade, och från högsommar då de normalt är torrlagda och vegetationen är möjlig att bedöma. Svämängarna verkar relativt enhetliga i utseende och artsammansättning, även om det växlar vilken art av högstarr som dominerar. Även gräs som brunrör och rörflen kan förekomma i större mängd. Ungefär hälften av de karterade svämängarna (främst längs Vindelälven) var hävdade, de flesta med bete men också en med slåtter. Vegetationsstrukturen skilde sig förstås, men vegetationens artsammansättning var inte så olika med och utan hävd.

Keywords

Gotland; alvar; flygbildstolkning; hällmarkstorrängar; inventering; kalkhällsmarker; polygoner; svämängar; Öland

Published in


Publisher: Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet