Kyllmar, Katarina
- Department of Soil and Environment, Swedish University of Agricultural Sciences
Report2019
Kyllmar, Katarina; Aronsson, Helena
För att säkra tillgången på grundvatten av god kvalitet behövs kännedom om risker för negativ påverkan och hur dessa kan förhindras eller mildras. Läckage av kväve från jordbruksmark är en av dessa riskfaktorer. Förutom till ytvatten kan kväve, eller främst nitratkväve, också läcka till grundvatten. Risken för läckage varierar stort beroende på naturgivna förutsättningar som geologi och hydrologi men också av vilka grödor som odlas och strategier för gödsling och jordbearbetning. I den här rapporten redovisas hur grundvatten bildas och var i landskapet som de största riskerna för påverkan på grundvattenmagasinen finns. Kvävets kretslopp och hur kväve omsätts i marken och i odlingssystemet beskrivs liksom hur läckage av kväve från jordbruksmark bestäms av klimat, jordarter och dräneringsförhållanden. Odlingssystemet som utgörs av grödan, gödslingen och jordbearbetningen och hur det kan justeras för att hålla nere läckaget från rotzonen redovisas också. Förslag ges på tillvägagångssätt för att bedöma risker i landskapet och i odlingssystemet för påverkan på grundvattenmagasinen. Sammanfattningsvis innebär det exempelvis en stor risk för läckage av kväve till grundvatten vid intensiv odling på en sandig jord som har naturlig dränering och ligger i ett inströmningsområde till grundvatten. Det motsatta, d v s liten risk, kännetecknas av vallodling på en väldränerad och utdikad lerjord i ett utströmningsområde. Att kunna identifiera de mest läckagekänsliga delarna i ett landskap innebär att åtgärder för att skydda grundvattenmagasinen kan riktas dit de förväntas ha störst nytta.
Havs- och vattenmyndighetens rapport
2019, number: 2019:25
Publisher: Havs- och vattenmyndigheten
Eutrophication
Soil Science
https://res.slu.se/id/publ/104328