Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2025Open access

Sälars födoval i relation till bytesförekomst

Mion, Monica; Lundström, Karl; Karlsson, Malin; Gandolfo, Flavia Lavinia; Wennhage, Håkan

Abstract

Rapporten presenterar och jämför resultat från säldietdata och trålprovfiskedata. Art- och storleksammansättningen i sälarnas födoval jämförs med den information som erhålls från befintliga provfiskedata. Analyserna skall betraktas som en pilotstudie av sälars födoval i förhållande till bytestillgång i form av provfiskedata. Förhoppningen är att arbetet, efter att ha utvärderats, kan leda vidare till mer omfattande och detaljerade analyser och bättre förståelse av interaktioner mellan olika sälpopulationer och fisk i olika havsområden. Gråsälens diet i södra Östersjön har jämförts med provfiskedata från BITS (Baltic International Trawl Survey). I Kattegatt har dietdata från knubbsäl jämförts med provfiskedata från IBTS (International Bottom Trawl Survey) och Kusttrålningen. Vikaresäl i Bottenviken var tänkt som ett tredje fall, men på grund av att det saknas relevanta provfisken i området som överlappar med vikaresälens födosöksområden kunde inga jämförelser göras mellan diet och provfiskadata. Viktiga bytesfamiljer för gråsälen i södra Östersjön är sillfiskar och torskfiskar. För sill tyder en positiv signifikant korrelation mellan säldietdata och BITS-data på att gråsälens födoval återspeglas av tillgången på sill. Sälarna konsumerar större andel sill i takt med att tillgången ökar. För torsk hittades en positiv, men inte statistiskt signifikant, korrelation. Detta tyder på att också andra faktorer, såsom tillgången på andra bytesarter i specifika födosöksområden eller sälarnas preferens för vissa fiskstorlekar, kan spela en roll. En detaljerad analys av storleksfördelningar avslöjade signifikanta skillnader för torsk mellan säldietdata och BITS-data under vissa år, vilket tyder på att sälar kan rikta in sig på andra storleksklasser av torsk än de som främst fångas i provfisket. När det gäller sill var storleksskillnaderna signifikanta och konsekventa över alla år, och sälarna åt i allmänhet mindre individer än de som fångades av BITS. Denna trend tyder på att sälarna föredrar mindre sillar, möjligen på grund av att de är vanligare i gråsälens födosöksområden eller för att de är lättare att fånga. De observerade skillnaderna skulle också kunna vara ett resultat av begränsningar i metoden. BITS är en trålundersökning designad för att främst provta bottenlevande arter, inte pelagiska som sill, samt att storleken på fiskarna i säldieten sannolikt har underskattats då ingen korrigering för otoliterosion gjorts. Viktiga bytesfamiljer för knubbsälen i Kattegatt är torskfiskar, flundrefiskar och sillfiskar. Jämförelserna visar på olika samband mellan fiskbiomassa i provfiskedata och säldietdata. För flundrefisk tyder positiva signifikanta korrelationer mellan säldietdata och data från IBTS och Kusttrålningen på att knubbsälens födoval återspeglas av tillgången på flundrefisk. För torskfisk var korrelationerna svaga till måttliga, och för sillfiskar sågs inga signifikanta korrelationer alls. Detta tyder på att biomassan av torskfisk och sillfisk i trålundersökningarna inte återspeglas i sälarnas diet. Sälarnas födoval kan påverkas av förändringar i förekomst av alternativa bytesarter och de kan också födosöka i områden och habitat eller tidsperioder som inte varit fullt representerade i trålundersökningarna. I analyserna av storleksfördelning för de viktigaste bytesfamiljerna (torskfisk, flundrefisk och sillfisk) konstaterades signifikanta skillnader i fisklängd mellan sälens diet och IBTS- och kusttråldata för de flesta år vilket tyder på att sälarna konsekvent väljer fiskstorlekar som skiljer sig från de som observerades i trålprovfisket. Sillfiskar i södra Kattegatt är större i säldieten än i IBTS och flundrefiskar i norra Kattegatt är mindre i säldieten än i Kusttrålningen och IBTS. För övriga bytesfamiljer/områden ses inga tydliga mönster. För att bättre undersöka om sälarnas födoval följer tillgången på olika bytesarter och -storlekar behövs information om sälarnas beteenden och rörelsemönster mellan olika födosöksområden. Sälarnas födosök kan ske i områden och habitat eller vid tidpunkter som inte täcks av nuvarande provfiskemetoder. Exempelvis fångar bottentrålar inte lika effektivt de pelagiska arter som är en viktig del av säldieten, och inte heller fiskarter som uppehåller sig i komplexa kustnära habitat som inte kan provfiskas med trål, vilket leder till skillnader mellan provfiske- och dietdata. Genom att kombinera sälars rörelsedata med olika typer av fiskövervakning kan jämförelserna förbättras, vilket skulle möjliggöra mer exakta slutsatser om samspelet mellan sälar och fiskbestånd.

Keywords

knubbsäl; gråsäl; vikaresäl; födoval; bytesförekomst; provfiske

Published in

Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

UKÄ Subject classification

Ecology

Publication identifier

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.5svah7b7ap
  • eISBN: 978-91-8046-584-7

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/140034