Abstract

Projektet handlar om logistiska utmaningar för små matproducenter som prövar nya mer direkta
distributionskanaler, s.k. alternativa korta matkanaler (AKM). Denna växande rörelse syftar till att
kortsluta konventionella långa försörjningskedjor med stora livsmedelsproducenter, grossister och
butikskedjor. AKM är t.ex. traditionella gårdsbutiker, torghandel (t.ex. i form av Bondens marknad)
och andelsjordbruk (CSA) men även nya fenomen som Reko-ringar och Lokala matnoder har
spridits snabbt senaste åren. Vissa små matproducenter försöker genom AKM få mer av
”matkronan” och öka sin lönsamhet. För andra aktörer kommer inte ekonomi i första hand, utan
drivkrafterna kan vara mer ideologiskt värderingsgrundade. Oavsett drivkraft, borde AKM bidra till
en mer levande landsbygd.
Logistik och försörjningskedjor (SCM) är viktigt att förstå för att få mat från ”jord till bord” eller
”hage till mage”, och handlar om att skapa effektiva flöden av varor, information och betalningar.
Vissa AKM innebär direktkontakt mellan producent och konsument, där bonden själv försöker
utföra den logistik och försäljning som tidigare de större specialiserade aktörerna gjort. I andra AKM
uppstår nya mellanhänder för att överbrygga gap i logistikflöden.
Projektet undersöker erfarenheter från logistiska utmaningar som olika alternativa korta
matkanaler skapar, och hur olika sätt att arbeta med logistik och SCM påverkar de mindre aktörernas
upplevda lönsamhet och tillfredsställelse.
Studien inleddes med en förstudie där över 1100 hemsidor (producenters och mellanhänders)
hemsidor studerades avseende information kring sortiment, leveransalternativ, leveranstider,
transporter, prissättning, betalningsalternativ m.m. Huvudstudien baseras sedan dels på en
enkätstudie med svar från 286 olika producenter från olika AKM, samt parallella intervjustudier av
både producenter och nya typer av mellanhänder. Resultatet ger en djupare kunskap om uppfattade
logistiska styrkor och utmaningar för olika AKM, samt vilka logistikaktiviteter man lägger tid och
energi på, och hur man uppfattar att detta leder till ökad konkurrenskraft, lönsamhet eller
tillfredsställelse.
Producentens bakomliggande motiv verkar påverka val av AKM, för olika AKM hur tid och
energi läggs på olika logistikaktiviteter, vars bidrag till uppfattad konkurrenskraft sedan skiljer sig
åt. Generellt läggs mer tid på att hantera kundrelationer och ge leveransinformation, men mindre på
transport och lagring trots att man uppfattar sig som mindre konkurrenskraftiga på dessa aktiviteter.
Medan t.ex. CSA i sin logik innebär att vissa logistikutmaningar förenklas, så hanteras utmaningar
i andra (t.ex. Reko-ring och Lokala matnoder) genom att virtuella plattformar samordnar
leveransplatser och tidpunkter. Dock upplevs ibland att mycket tid och energi då istället läggs på
administration. I motsats till praxis inom andra branscher, eller rekommenderat i annan forskning,
ser vi generellt lite utnyttjande av externa logistikaktörer eller logistiksamarbete mellan producenter,
utan man sköter logistiken själva. Många producenter räknar dock inte med kostnad för egen
arbetstid, och andra anser att man inte får en rättvis lön för det arbete man lägger ner. Man utnyttjar
istället obetalda arbetsinsatser, något som ofta kallas ”sweat equity”.
Producenter är generellt tillfredsställda oavsett AKM. Men skillnader finns, och olika aspekter
förklarar tillfredsställelse för olika AKM. För många är framtidstro en viktig förklaringsvariabel,
men för andra är det rättvis lön, eller om kanalen reducerar logistikarbete eller förenklar
kundservice, som verkar viktigast. Dagens lönsamhet verkade generellt påverka mindre, och ibland
(t.ex. för Reko-ringar) indikeras t.o.m. ett omvänt samband mellan dagens lönsamhet och
producentens tillfredsställelse. Istället verkar producentens syn på framtidsmöjligheter påverka
deras tillfredsställelse.
Intervjustudier med andra aktörer, som försökt skapa nya roller som mellanhänder, visar att de
inte sällan får omarbeta eller utveckla sin affärsmodell p.g.a. låg lönsamhet, begränsade möjligheter
att skala upp, svårigheter att komma in på marknaden och få konsumenter att välja dem istället för
konventionella butiker. Vissa har lämnat försöken att själva driva mellanhandsplattform till att
istället utveckla IT-verktyg för producenterna. De mellanhänder som har utvecklat affärsmodellen
siktar på ökad lönsamhet, men har också viljan att skapa alternativa matkanaler i samarbete med
lokala producenter för att svara på den ökade efterfrågan av lokala produkter på marknaden.
Projektet bidrar med fördjupad kunskap kring vikten av att förstå logistikutmaningar och nya
kostnader det innebär att kortsluta konventionella matkanaler, men också en mer nyanserad syn där
olika typer av alternativa korta matkanaler och deras olika utmaningar illustreras. Det bidrar till ökad
förståelse kring vad som, ur producentens perspektiv, bidrar till tillfredsställelse och glädje vilket är
nytt perspektiv. Avslutningsvis trycker vi på vikten av att försöka kombinera plattformar som kan
skapa skalfördelar och samarbete i de logistiska flödena, utan att viktiga värderingsorienterade och
lokala dimensioner försvinner. För att få sådana plattformar att fungera, och vara skalbara, kan dock
ofta någon form av mellanhand behövas.

Keywords

Alternativa korta matkanaler (AKM); logistik; försörjningskedjor (SCM); affärsmodeller; lokalproducerat; REKO

Published in

Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie
2020, number: 2020:12
ISBN: 978-91-576-8987-0, eISBN: 978-91-576-8988-7
Publisher: Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Hunter, Erik

  • Department of People and Society, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Transport Systems and Logistics


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/109274