Skip to main content
Report, 2019

Spridningsvägar för invasiva främmande arter av unionsbetydelse

Ebenhard, Torbjörn

Abstract

Enligt EU:s förordning om invasiva främmande arter ska medlemsstaterna göra en uttömmande analys av spridningsvägarna för oavsiktlig introduktion och spridning av invasiva främmande arter av unionsbetydelse, och identifiera prioriterade spridningsvägar. CBM har utfört en sådan analys för var och en av de 49 invasiva främmande arterna av unionsbetydelse, och tre ytterligare arter av nationellt intresse. Bland de totalt 47 olika spridningsvägar som anges i CBD:s klassifikation har 21 bedömts potentiellt kunna transportera tre eller fler arter till slutpunkter i svensk naturmiljö. Analysen har gjorts separat för tre olika startpunkter för spridningsvägarna: utanför Sverige, i innesluten användning i Sverige, och i svensk naturmiljö. De första två handlar alltså om introduktioner till svensk naturmiljö, medan den tredje handlar om fortsatt spridning inom naturmiljön. I sökandet efter prioriterade spridningsvägar har hänsyn tagits till arternas närvaro vid startpunkten. Närvaro vid startpunkterna har bedömts generellt för de tre kategorierna av startpunkter: utanför Sverige, i innesluten användning i Sverige, och i svensk naturmiljö, oavsett typ av innesluten användning eller geografisk startpunkt inom Sverige. För startpunkter utanför Sverige har arterna alltid bedömts som närvarande. Av de 52 arterna finns 23 i innesluten användning i Sverige, och 21 arter har bedömts som närvarande i svensk naturmiljö. Därefter bedömdes arternas möjlighet att utnyttja de olika spridningsvägarna, givet att de finns närvarande vid startpunkten, och att etablera sig i svensk naturmiljö. Detta sammanfattas i arternas specifika invasionspotentialer, som beräknats i ArtDatabankens riskanalyser. Invasionspotentialen bygger på artens beräknade tid till utdöende i Sverige, dess expansionshastighet och bedömd andel av naturtypen som arten kan kolonisera. Arternas närvaro vid spridningsvägarnas startpunkter och deras invasionspotential har tillsammans använts för att prioritera spridningsvägar efter den ”artvolym” som de kan transportera, i enlighet med EU-förordningen. För att också ta hänsyn till de skador som arterna kan orsaka har även arternas ekologiska effekter beaktats. Även här har ArtDatabankens riskanalyser bidragit, genom en bedömning av varje arts ekologiska effekter. Denna bedömning bygger på artens ekologiska, genetiska och epidemiologiska effekter på inhemska arter och naturtyper. Bland de 21 spridningsvägar som potentiellt kan sprida tre eller fler arter kan 16 ses som prioriterade när hänsyn tagits till arternas närvaro vid spridningsvägens startpunkt och deras invasionspotential. När sedan hänsyn tagits till möjliga ekologiska effekter kvarstår 12 spridningsvägar som prioriterade. Alla spridningsvägar som startar i utlandet och slutar i svensk naturmiljö handlar om oavsiktlig spridning av främmande arter som förorening eller fripassagerare med olika transportvektorer, och om arternas egenspridning. Den största risken är kopplad till förorening på eller i växter, förorening på eller i djur, och till egenspridning. Även bland spridningsvägar som startar i innesluten användning i Sverige är spridning som som förorening eller fripassagerare viktiga kategorier, men här är även oavsiktliga rymningar eller förvildningar från innesluten användning och avsiktliga utsättningar viktiga. Den största risken är kopplad till djur och växter som rymmer från botaniska trädgårdar eller djurparker, från privat innehav av sällskapsdjur i bl.a. terrarier och akvarier, från trädgårdar eller plantskolor och från parkanläggningar, och växter som sprids som frön, stammar eller rötter med trädgårdsavfall. För spridningsvägar som startar i svensk naturmiljö handlar det återigen huvudsakligen om spridning av främmande arter som förorening eller fripassagerare med olika transportvektorer, och om arternas egenspridning, men även arter som gynnats i sin spridning genom anlagda spridningsvägar, t.ex. kanaler som binder samman olika vattensystem. Den största risken är kopplad till arters egenspridning och till arter som följer med fiske- och akvakulturredskap, eller med maskiner och utrustning som förorening. Möjligheter att upptäcka, övervaka, begränsa och utrota de olika arterna har beskrivits, men spridningsvägarna har inte prioriterats efter möjligheten att upptäcka arterna och lyckas med kontrollåtgärder, eftersom arterna i stort är lika svåra att upptäcka och kontrollera. Det är sannolikt att många spridningsvägar framgent kommer att transportera ett ökande antal individer och arter av främmande organismer till Sverige, och fler av dem kommer att kunna etablera sig i landet. Orsakerna ligger främst i ökad internationell handel och klimatförändringar som ger landet ett varmare klimat. Andelen arter som introduceras oavsiktligt ökar också, medan avsiktlig införsel och introduktion minskar i betydelse, tack vare internationella och nationella regelverk och kontrollmekanismer. Baserat på antaganden om ett ökat otillåtet innehav av listade arter hos privatpersoner och ökade förutsättningar för arter att etablera sig i Sverige tack vare väntade klimatförändringar undersöktes också två hypotetiska framtida scenarier, ett för fler arter vid startpunkten innesluten användning i Sverige och ett för fler arter vid startpunkten svensk naturmiljö. Antalet prioriterade spridningsvägar (med hänsyn tagen till både närvaro vid startpunkten, invasionspotential och ekologiska effekter) ökade något i dessa scenarier. Med fler arter närvarande i innesluten användning bedömdes även avsiktliga utsättningar och transporter av främmande arter som förorening på eller i djur som prioriterade spridningsvägar, utöver dem som identifierats i grundscenariet. Med fler arter i naturmiljön måste även förorening på eller i djur, på människor och deras kläder, och med barlastvatten betraktas som prioriterade spridningsvägar. Generellt ökar också risken för att samtliga prioriterade spridningsvägar bidrar till introduktioner eller vidarespridning i svensk naturmiljö. Majoriteten av de identifierade prioriterade spridningsvägarna har diffusa slutpunkter. Det innebär att arter som sprids längs dessa spridningsvägar kan förväntas dyka upp på många olika platser i landet. Den typ av miljöer som kan pekas ut är ofta yttäckande, t.ex. tätorter där det bor ägare av sällskapsdjur och akvarier, och där det finns trädgårdar och parker, hela odlingslandskapet där det förekommer maskiner och fordon, och sjöar där båtar används. Vattendrag och vägar är också viktiga, både som spridningsväg i sig och som slutpunkter, liksom hamnar vid kusten och i sjöar som har trafik från havet, och botaniska och zoologiska trädgårdar. De verksamheter som erbjuder spridningsvägar är vanligare i trakter med större befolkningstäthet. Detta mönster sammanfaller med klimatologiska mönster som gör det mer sannolikt att främmande arter når, och etablerar sig i, södra Sverige och längs kusterna. De flesta prioriterade spridningsvägarna är kopplade till ett antal olika samhällssektorer, branscher och mänskliga verksamheter. En viktig sektor handlar om hållande av djur och växter i offentliga djurparker, akvarier, botaniska trädgårdar, parker och i privata terrarier, akvarier och trädgårdar. Till denna är kopplat transporter och saluförande av djur, växter och fröer i grossistledet och detaljhandeln, och privat handel över bl.a. Internet. Användningen av fordon, maskiner och utrustning i skötsel av infrastrukturmiljöer, t.ex. vägkanter, och i jordoch skogsbruk skapar också spridningsvägar för främmande arter. I vattenmiljöer är flera verksamheter förknippade med akvakultur, yrkesfiske och fritidsfiske viktiga sektorer, men även andra fritidsaktiviteter som innebär förflyttningar av båtar, trailers och utrustning mellan olika vatten, och kommersiell sjöfart med fartyg som använder barlastvatten.

Published in

CBM:s skriftserie
2019, number: 110
ISBN: 978-91-88083-19-7
Publisher: Centrum för biologisk mångfald, SLU

Authors' information

Swedish University of Agricultural Sciences, Swedish Biodiversity Centre

UKÄ Subject classification

Public Administration Studies
Ecology

URI (permanent link to this page)

https://res.slu.se/id/publ/110107