Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2021Open access

Utvärdering av funktionen hos fisktrappan i Norrfors under perioden 2013-2020

Leonardsson, Kjell

Abstract

Den nya fisktrappan i Norrfors togs i bruk 2010 och en första uppföljning gjordes 2012 och 2013. Resultaten från den utvärderingen har tolkats av Miljödomstolen som att det fanns behov att förbättra förutsättningarna för anlockning och passage i fisktrappan. I denna rapport utvärderas effekten av de åtgärder som därefter vidtagits för att förbättra fisktrappans funktion. Detta har undersökts genom att analysera a) anlockning från Laxhoppet till fisktrappan b) anlockning från diffusor till kammartrappa och c) passage genom trappan, både i uppströms och nedströms riktning. Analyserna baserar uteslutande på data från PIT-läsare (Passive Integrated Transponder technology) som registrerat märkt fisk som passerat läsarna i fisktrappan. Merparten av dessa fiskar märktes som smolt. Inga nya data från området kring Laxhoppet har tillkommit pga. laxhälsoproblemen som inverkat menligt på uppvandringen av de laxar som märktes i Obbola under åren 2017-2020. Det innebär att anlockningen från Laxhoppet till fisktrappan endast har utvärderats utifrån den förbättring som erhållits i anlockningen från diffusor till kammartrappa. Anlockningen från diffusorn och kammartrappan har ökat vandringsframgången från Laxhoppet till kammartrappan med ca 20 procentenheter, från 67 till 87 %, dvs med en faktor 1,3. Denna slutsats bygger på antagandet att åtgärden utanför diffusorn, utjämningen av utskovsgolvet, inte haft någon effekt alls. Åtgärden med en mellanvägg med en mindre öppning för att öka anlockningen från diffusor till kammartrappa har haft en tydlig positiv effekt på uppvandringen. Anlockningseffektiviteten från diffusor till kammartrappa borde vara minst 92 %, baserat på resultatet från det år då laxhälsoproblemet var minst påtagligt, vilket ska jämföras med ca 70 % i samband med utvärderingen 2013. Trots hälsoproblemen var uppehållstiden i diffusorn drygt 11 dygn kortare efter åtgärden jämfört med under 2013. Passageeffektiviteten som uppmätts i kammartrappan för märkta lekvandrande laxar har varit över 95 % under flera av åren då laxarna var friska, men betydligt sämre under några av åren då laxarna haft hälsoproblem. Mediantiden för passage har varit under fyra timmar utom 2014 då mediantiden var närmare 8 timmar. Majoriteten av individerna med jojo-beteende gav inte upp vandringen. Däremot leder beteendet till en tidsfördröjning på enstaka dygn till ett par veckor för en del av individerna. Majoriteten av individerna som vände gjorde det uppströms antenn 6, men nedströms fiskräknaren. Passagetiden för nedströmsvandrande vuxna laxar (median 2,8 h) var kortare än för uppströmsvandrande laxar och ingen dödlighet har konstaterats i samband med nedströmsvandring. Passagetiden för nedströmsvandrande smolt var 1,3 dygn (median), och uppvisade större variation mellan individer jämfört med vuxen lax, från några timmar till flera dagar. Dödligheten (predationsförluster orsakade av måsfåglar) för smolt kunde inte skattas på ett tillförlitligt sätt, men de beräkningar som gjorts hamnade i storleksordningen 10-15 %.

Keywords

anlockning; fiskvandring; lax; kammartrappa; konnektivitet; nedströmsvandring; passageeffektivitet; smolt; Umeälven; uppströmsvandring; Vindelälven

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö)
2021, number: 2021:2Publisher: Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet