Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2021Open access

Rödalger som metanreducerande fodertillskott till nötkreatur - litteraturstudie och kostnadsberäkningar av att utfodra ett algtillskott i olika uppfödningsmodeller

Jardstedt, Mikaela; Holmström, Kristina

Abstract

Den tropiska rödalgen Asparagopsis Taxiformis har i ett flertal laboratoriestudier visat sig ha stor potential att minska metanutsläppen från idisslares matsmältning, utan att ge några negativa effekter på fermentationen i vommen. Rödalgens metanreducerande effekt antas bero på dess relativt höga innehåll av halogenerade metananaloger, varav bromoform förekommer i högst koncentration. Dessa ämnen förhindrar de metanbildande arkéerna i vommen från att omvandla vätgas och koldioxid till metan. Antalet djurstudier som genomförts i syfte att undersöka rödalgens effekt på metanproduktionen hos idisslare är dock få, men de som hittills publicerats har även de visat lovande resultat. Bland annat minskade metanproduktionen per dag med 59% respektive 98% för stutar som gavs en grovfoderrik (60% grovfoder) respektive kraftfoderrik (8% grovfoder) foderstat vid tillsats av rödalgen, utan att ge några negativa effekter på stutarnas tillväxt. Även hos mjölkkor har metanproduktionen visat sig kunna minska med mellan 26% till 80% vid utfodring av rödalgen utan att påverka mjölkproduktionen. Rödalgens koncentration av bromoform, samt doserna av rödalg, har dock varierat mellan de olika studierna, vilket gör det svårt att göra korrekta jämförelser av rödalgens effektivitet, samt vilken dos av rödalg som är optimal att utfodra för att uppnå önskad metanreducerande effekt. På grund av det begränsade antalet djurstudier går det i dagsläget inte att dra några konkreta slutsatser kring om rödalgens förmåga att inhibera den metanbildande processen påverkas av foderstatens sammansättning. Därför krävs det fler studier som utvärderar Asparagopsis Taxiformis effekt vid olika andelar grovfoder (50% till 100%) i foderstaten, samt vid utfodring av olika grovfoderkvaliteter, t ex hög respektive låg fiberkoncentration och smältbarhet. En beräkning av kostnaden för att utfodra ett tillskott baserat på rödalgen till olika kategorier av nötkreatur visade att vid en tillskottsdos på 100 g/dag och ett pris på 150 kr/kg tillskott krävdes en merbetalning på 13,00 till 24,50 kr/kg slaktvikt för ungdjur och 0,54 kr/kg mjölk för att täcka den ökade foderkostnaden för köttrespektive mjölkproducenterna. Merkostnaden per kilo slaktvikt och mjölk berodde mer på dosen än på priset på algtillskottet. Av slaktungnöten blev det dyrast att utfodra mjölkrastjuren och billigast att utfodra mjölk×köttraskvigan med rödalgstillskottet. Kostnaden för att utfodra algtillskottet måste dock sättas i relation till den metanminskning som kan uppnås. Då ungtjurar av mjölk- och köttras bidrar med den största andelen av det svenskproducerade nötköttet är det här den största potentialen finns för att minska metanproduktionen till en rimlig kostnad. Många frågetecken kvarstår dock, t ex vad gäller rödalgens långsiktiga förmåga att minska metanproduktionen, då det längsta publicerade djurförsöket hittills enbart pågått under fem månader. Frågan är också om utfodringen med rödalger leder till rester av brom och jod i kött, inälvor och mjölk. Några av dessa frågor väntas få sitt svar i nyligen avslutade svenska försök på mjölkkor, samt i kommande Sammanfattning mjölkkoförsök som planerar att genomföras under 2021 och 2022. Det saknas även djurförsök på växande nöt och dikor under svenska förhållanden, vilket behövs för att kunna utvärdera rödalgens metanreducerande effekt vid utfodring med våra typiska grovfoderrika foderstater, samt rödalgens effekt på tillväxt hos ungdjur och dess långtidseffekter på produktion, hälsa och fertilitet hos mjölk- och dikor. Den slutliga frågan är hur en betalningsmodell för kött respektive mjölk från djur utfodrade med tillskottet skulle kunna se ut, eftersom detta tillskott enbart kommer att bli tillämpat i praktiken om producenten får betalt för sina merkostnader.

Keywords

Asparagopsis taxiformis; bromoform:idisslare; metan; nötkreatur; rödalg; bromoform; cattle; methane; red seaweed; ruminant

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa)
2021, number: 52
Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet, institutionen för husdjurens miljö och hälsa