Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2022Open access

Biologisk recipientkontroll vid Forsmarks kärnkraftverk : årsrapport för 2021

Adill, Anders; Holliland, Per; Åkerlund, Carolina

Abstract

Forsmarks kärnkraftverk är Sveriges största elproducent. På grund av intag och utsläpp av kylvatten från havet som kyler processen i verket sker en påverkan på den omgivande kustvattenmiljön. Denna påverkan övervakas och analyseras i det pågående biologiska recipientkontrollprogrammet. Föreliggande årsrapport presenterar resultat i undersökningarna inom kontrollprogrammet för 2021 med fokus för samhällena av fisk, bentisk fauna (bottenlevande djur) och sjöfågel. Under 2021 producerade Forsmarks kärnkraftverk 25,5 terawattimmar (TWh) el i sina anläggningar, vilket var ett produktionsrekord av elektricitet sedan driften inleddes 1980. Den rekordstora produktionen kan härledas till de senaste åren moderniseringar och livstidsförlängande åtgärder i anläggningarna, vilket resultaterat i effekthöjningar i kraftverket. Produktionen under 2021 medförde att intag- och utsläpp av kylvatten var i stor omfattning under året. Utsläppsområdet för kylvatten, Biotestsjön, hade vattentemperaturer över 25ºC i 55 dagar under sommarperioden. På grund av revisionsarbeten på F1 under juli månad förekom inga extrema temperaturer över 29ºC i Biotestsjön, något som vanligtvis brukar förekomma under högsommaren. I utsläppsområdet för F3 däremot noterades vattentemperaturer över 30°C under totalt nio dygn och med högsta notering 31,1°C i mitten av juli. Förlusterna av fisk i silstationerna vid kylvattenintaget utgjordes som tidigare år av främst småväxta fiskarter och årsyngel. Totalt fastnade cirka 57 miljoner individer i silstationerna under provtagningsperioderna under 2021. Omfattningarna av fiskförlusterna var i nivå med 2020. Likt föregående år var storspigg den dominerande arten i provtagningarna och omfattade cirka 80 % av förlusterna under året. Resultatet för storspigg speglar sannolikt artens stora förekomst i omgivande kust- och havsområden. Antalet ål som fastnade i silstationen var relativt litet och genom framtagen metodik kunde totalt tolv ålar tas hand om och återutsättas till havet levande. Under de senaste åren har varmvattenarterna mört, björkna och sutare blivit allt vanligare i silstationerna, sannolikt en effekt av de gynnsamma förhållandena i Biotestsjön för lek hos dessa arter. Undersökningarna i Biotestsjön under våren visade att tätheterna av fisk var de absolut största som någonsin förekommit. De arter som förekommer i störst omfattning var likt föregående år abborre, mört, björkna och sarv. Likt tidigare fanns tydliga tecken på att stora mängder fisk lockas till Biotestsjöns varma vatten för lek. Under senare år förefaller även tätheterna för gädda och sutare ha ökat i området. För ålen däremot är utvecklingen den motsatta och förekomsten av arten är i mycket små omfattningar jämfört med tidigare. Till skillnad från nätprovfiskena i Forsmarks skärgård påträffas inga kallvattenarter i Biotestsjön, såsom strömming, nors, sik och tånglake. För varmvattenarter som abborre och mört visade resultaten att förhållandena i Biotestsjön var goda under 2021, då både tillväxt och kondition låg på goda nivåer. Under hösten 2021 noterades äldre individer av abborre vid provfiskena i Biotestsjön; 15 % av undersökta abborrar var fyra år eller äldre. Tidigare år har nästintill samtliga abborrar varit tre år eller yngre. I Forsmarks skärgård visade undersökningarna att tätheterna av fisk var de största någonsin. För första gången sedan nätprovfiskena inleddes var fångsterna större i Forsmark jämfört med referensområdet i Finbofjärden på Åland. De stora förekomsterna av småväxta individer av mört och björkna i provfisket bidrog mest till de stora fångsterna och det finns tecken på spridningseffekter av dessa arter från Biotestsjön till omgivande Forsmarks skärgård. Under 2021 noterades en stor andel fiskar som sällan fångas vid provfiskena i Forsmark och samtliga var arter som gillar varmvatten. Gös fångades i relativt stor omfattning och ett fåtal individer registrerades av stäm, sutare och vimma, arter som likt mört tillhör familjen karpfiskar (Cyprinidae). Under 2021 års undersökningar av mjukbottenfauna registrerades totalt femton arter i Forsmark och tretton arter i referensområdet Finbofjärden. Till skillnad från föregående år var tätheterna av bottenfauna på djupa bottnar lägre i referensområdet än i Forsmark. Nyckelarten vitmärla var inte längre en av de vanligaste arterna på djupa bottnar i Forsmark eller Finbofjärden. Samtliga stationer inom provtagningarna av hårdbottenfauna, utom Plymen, visade ett högre artantal jämfört med medelvärdet sedan undersökningarna inleddes år 2016. Sammanfattning Totalt antal individer per substrat var högre under 2021 jämfört med fjolårets provtagningar på stationerna i Biotestsjön och Asphällafjärden. De höga tätheterna av bottenfauna i Biotestsjön förklaras främst av de stora mängderna tångmärla som återigen registrerades på lokalen. Under året har de mest extrema förhållandena med vattentemperaturer upp emot 30ºC uteblivit och populationen av tångmärla har återhämtat sig till nivåer som innan den varma sommaren år 2020. Antalet fåglar i inventeringsområdet har ökat under 2021 efter 2020 års låga förekomster och därmed även brutit de senaste årens nedåtgående trend. Ökningen beror troligen på den kalla vintern 2020-2021 och att isen lade sig tidigt i december 2021. Detta har sannolikt lett till att sjöfåglarna behövt uppsöka de isfria områdena som uppkommer av kärnkraftverkets varma kylvattenutsläpp, och som skapar platser för rast och födosök. De enskilt viktigaste områdena för sjöfågel under 2021 i Forsmarks skärgård var Biotestsjön följt av Asphällafjärden utanför intagskanalen. Vigg var den vanligaste arten i området på nivå med tidigare år. Antalet mellanskarvar var lägre 2021 än 2020, men populationen har fluktuerat de senaste åren. Under 2021 var knipa den näst vanligaste fågelarten och under senaste åren har knölsvanen blivit allt vanligare i inventeringsområdet. De andra tre arterna inom undersökningarna; gräsand, häger och storskrake, förekom i ungefär samma omfattning som tidigare. Det finns en stor skillnad för vilka funktionella grupper som nyttjar de olika områdena i inventeringsområdet under året. Växt- och fiskätande sjöfåglar föredrar att vistas i Biotestsjön. Bottenfaunaätande fåglar är delade säsongsvis med en täthetstopp i Biotestsjön under hösten och i Asphällafjärden under vintern.

Keywords

Kärnkraft; kylvatten; recipientkontroll; provfiske; bottenfauna

Published in

Aqua reports
2022, number: 2022:10
eISBN: 978-91-576-9968-8
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet