Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2022

Fördelning av kolpoolsförändringar på olika skogstyper

Grundberg, Karl-Erik; Jalkanen, Kalle; Petersson, Hans; Wikberg, Per-Erik; Lundblad, Mattias

Abstract

För att kunna redovisa kolpoolsförändringar i levande biomassa uppdelat på olika skogstyper kopplades databaserna GreenbaseWeb, som används för Sveriges klimatrapportering, ihop med RT-bas, som utgör Riksskogstaxeringens (RT) viktigaste databas. Den totala skogsmarksarealen summerad per skogstyp i RT-bas överensstämde med total rapporterad skogsmarksareal under Sveriges klimatrapportering baserat på GreenbaseWeb. Detta gällde även förändring av levade trädbiomassa som utgör den viktigaste kolpoolen i Sveriges klimatrapportering för Skog- och marksektorn (LULUCF). I förlängningen möjliggör kopplingen mellan dessa databaser många möjligheter till alternativa skärningar av resultatredovisningen för LULUCF.

Resultaten visar att 26 % eller 7,3 Mha av totalt 28,1 Mha skogsmark 2016 var undantagen från skogsbruk för virkesproduktion baserat på Riksskogstaxeringen (formellt skydd, frivilliga avsättningar och improduktiv skogsmark). Så kallade hänsynsytor räknas inte till undantagen areal i denna studie och redovisas under skogsmark för virkesproduktion. Nettoupptaget 2016 i levande biomassa var störst i skogar för virkesproduktion: -24 Mton CO2/år eller 77 % av det totala nettoupptaget om -31 Mton CO2/år. Eftersom Riksskogstaxeringen baseras på fem omdrev med vardera en femårig inventeringscykel så kan redovisningen klassificeras som ett medeltal och därför kan faktiska årliga variationer vara relativt stora beroende på avverkningsnivå och variationer i tillväxt enskilda år.

De största nettoupptagen per areal återfanns på produktiv skogsmark för virkesproduktion och frivilliga avsättningar. Det förra beror på att den totala tillväxten är stor i dessa brukade skogar och dessutom större än avverkningen, och det senare på att de frivilliga avsättningarna är biologiskt unga och därmed har en relativt hög tillväxt. Med tiden förväntas nettoupptaget för frivilliga avsättningar att gå mot noll.

Levande biomassa har nästan alla år från 1990-2016 utgjort ett nettoupptag för Götaland, Svealand, Södra Norrland och Norra Norrland med två undantag. I samband med stormarna 2005 och 2007 bidrog Götaland med ett nettoutsläpp som delvis tycks ha kompenserats av större nettoupptag i andra regioner.

Keywords

LULUCF; emissions by forest type; living biomass; protected forest land

Published in

Rapportserie SMED
2022, number: 2022:1
Publisher: Naturvårdsverket