Abstract

Sveriges miljömålssystem innehåller miljökvalitetsmål som beskriver det önskvärda tillståndet för miljön. Det innehåller också ett löfte till kommande generationer om ren luft, en hälsosam livsmiljö och rika möjligheter att njuta av naturen. I studien analyserade vi utvalda socioekonomiska indikatorer anpassade från Montrealprocessen (Montréal Process for the Conservation and Sustainable Management of Temperate and Boreal Forests) och undersökte hur indikatorer för skogssektorn kan användas i miljömålssystemet. Syftet var att öka medvetenheten om viktiga socioekonomiska dimensioner inom miljömålen, och att undersöka kopplingarna mellan miljömålen och den skogliga bioekonomin. Fokus ligger på skogssektorn på grund av dess betydelse för uppföljningen av miljömålen samt dess viktiga sociala och ekonomiska roll i det svenska samhället.

Montrealprocessen valdes som ett vägledande ramverk för studien eftersom det är utvecklat för bedömning av hållbart bevarande och hållbar förvaltning av skog på nationell nivå, samt för att det införlivar viktiga ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensioner. Analysen bygger på en blandning av litteraturstudier, genomgång av nationella och internationella databaser samt samråd med experter som har hjälpt till att identifiera och tolka de utvalda indikatorerna. Vi identifierade skogliga socioekonomiska indikatorer relevanta för miljökvalitetsmål kopplade till skogsfastigheter och ägande, ekonomiskt värde och konsumtion av trä och träprodukter, sysselsättning, bioenergi, tillgång till grönstruktur, tillgång till skog per invånare samt kulturella värden.

De nationella indikatorer som analyserades för perioden 2000–2020 pekar på framsteg för såväl skyddad skog som virkesproduktion, samt att skogssektorn har bidragit med betydande ekonomiska värden genom förädling av trä och träprodukter. Skog är en viktig råvara för förnybar energi och tillhandahåller också mark för andra förnybara energikällor såsom vindkraft. Indikatorer som pekar på motgångar är att antalet skogsägare minskar, arbetsstyrkan krymper och skogsarealen per invånare minskar. Förklaringar är generationsskiften, högre effektivitet i industrin och fortsatt befolkningstillväxt. Indikatorer knutna till produktiv skogsmark, skogsenergi, skyddad skog per invånare och kulturell betydelse kan direkt stödja miljökvalitetsmålen Levande skogar, Begränsad klimatpåverkan samt Ett rikt växt- och djurliv. Genom export och utnyttjande av utländsk arbetskraft bidrar den svenska skogssektorn till konsumtion av trävaror utomlands och ekonomiskt välbefinnande i mindre utvecklade länder genom löner till anställda inom de gröna sektorerna.

Informationen är begränsad för indikatorer knutna till renskötsel och kulturella värden. Tillgängliga data tyder på att skadorna på kulturlämningar i skogen minskar. Vi rekommenderar en löpande uppföljning av kultur- och bevarandevärden i de svenska skogarna för att ytterligare förbättra möjligheterna att följa upp de sociala och ekologiska hållbarhetskriterierna i miljömålssystemet.

Published in

Future forests rapportserie
2024, number: 2024:1
ISBN: 978-91-8046-700-1, eISBN: 978-91-8046-701-8
Publisher: SLU Future forests, Swedish University of Agricultural Sciences

SLU Authors

• Aguilar Cabezas, Francisco X

  • Department of Forest Economics, Swedish University of Agricultural Sciences
    

Associated SLU-program

SLU Future Forests


UKÄ Subject classification

Social Sciences Interdisciplinary
Forest Science
Economic Geography


More information

The English version of this report is available at URL: https://res.slu.se/id/publ/127461 and DOI: 10.54612/a.6cbejge10k


Publication identifier

DOI: https://doi.org/10.54612/a.4s34ii4mn9

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/127459