Skarin, Anna
- Department of Applied Animal Science and Welfare, Swedish University of Agricultural Sciences
Book chapter2024
Lindberget, Mirja; Skarin, Anna; Sandström, Per
Stålindustrin står idag för sju procent av de globala koldioxidutsläppen. En övergång från kol och koks till fossilfri framställning av stål skulle därmed ge betydande bidrag till att nå miljömålen. Vätgas ses som den nya lösningen på problemet, men för att vätgas ska kunna klassas som fossilfri behöver elen komma från förnybara energikällor. Bara för att täcka LKAB:s, H2 Green Steels och SSAB:s planerade produktion av fossilfritt stål i Sverige behövs uppskattningsvis 91 TWh. Inom elområde SE1 som består av Norrbottens län och delar av Västerbottens län anses en utbyggnad av den landbaserade vindkraften ha den största potentialen för att möta det ökade energibehovet. Vindkraft är ett snabbt växande energislag i Sverige som tar stora arealer av höglänta områden med bra vindförhållanden i anspråk. Detta skapar problem för renskötseln eftersom dessa områden ofta sammanfaller med viktiga betesområden för renen.
I Sverige finns ca 250 000 renar och renskötsel bedrivs på ungefär halva Sveriges yta, där renarna flyttar mellan olika betesmarker beroende på säsong. Konkurrerande markanvändning har dock gjort att stora delar av renskötselområdet redan har tappat sin funktion som renbetesmark. Renskötselrätten är en upparbetad rätt som tillkommer det samiska folket genom ett långvarigt bruk av markerna. Effekterna av vindkraft behöver därmed ses i ljuset av renskötselrätten och de rättigheter som samerna åtnjuter som folk, urfolk och minoritet. Den naturbetesbaserade renskötseln är central för den samiska kulturen och en bärare av arv, traditioner, språk, slöjd och identitet. Olämpligt placerad vindkraft ger således effekter inte bara på renskötseln utan får också i förlängningen konsekvenser för samerna som folk.
I den här forskningsöversikten har vi sammanfattat forskningsstudier från 11 olika studieområden där påverkan av landbaserad vindkraft på renar och renskötsel har undersökts. Studierna har gjorts av olika forskargrupper och under en längre tid, vilket gett oss en god kunskap om effekterna av vindkraft på renar och renskötsel under hela renskötselåret. Renen är en idisslare som betar selektivt och söker de mest näringsrika växterna för säsongen för att tillgodose sitt energibehov. Renarna är därför ständigt i rörelse när de betar. Det är centralt för renarna och renskötseln att renarna har ”betesro” på sina betesmarker. Om renarna störs när de betar förlorar de betestid och därmed möjligheten att bygga upp sina energiförråd sommartid eller underhålla dem vintertid. Detta får negativa konsekvenser för renarnas överlevnad och produktionen i renskötseln.
Renarna har behov av olika säsongsbetesmarker och måste kunna vandra mellan olika betesområden både mellan säsonger och inom en säsong. Det är därför viktigt att både studera möjligheten att använda flyttleder och korridorer som knyter ihop betesområden och renarnas betesro, aktivitet och rörelsemönster. Utvecklingen av både teknik och forskning inom tillämpad ekologi de senaste 20 åren har ökat tillgången till både data och analytiska möjligheter, vilket har underlättat den här typen av studier. GPS-teknik tillsammans med renskötarnas traditionella kunskap, árbediethu, ger en god bild av renens habitatanvändning både lokalt och över stora geografiska områden, vilket är nödvändigt för att förstå vindkraftens effekter på renar och renskötsel.
Sammanfattningsvis visar resultaten att renar och renskötsel påverkas negativt av vindkraftsutbyggnad och vilka effekterna blir på renarnas betesutnyttjande beror på ett komplext samspel mellan klimat, skogsbruk, vindkraft, annan infrastruktur, insekter och rovdjur. Graden och arten av påverkan varierar också beroende på områdets förutsättningar för renbete och tid på året. Nästan all landbaserad vindkraft i renskötselområdet finns och planeras i skogslandet och påverkar därigenom samebyarnas vinterbetesområden. Vindkraftsetableringar på vinterbetesmarkerna sammanfaller med höglänta betesområden som blivit speciellt viktiga för renskötseln i och med klimatförändringarna. Då dessa områden kan erbjuda bättre bete när betet är låst under is och skare i dalgångarna längre ner i terrängen. Klimatförändringarna gör att sådana situationer blir allt vanligare. Vindkraft som ska avhjälpa klimatförändringarna innebär därmed att renskötseln drabbas dubbelt, dels av klimatförändringarna i sig och dels av förlusten av viktig betesmark.
För skogsrenskötseln som vistas i skogen året om medför etableringar i kalvningslandet än större konsekvenser, eftersom det är extra viktigt med störningsfria områden under kalvningsperioden. Resultaten visar att renarna både undviker vindkraftsområden och att deras betesro försämras i närheten av vindkraft. Under högsommaren påverkas renarnas möjligheter att finna betesro i närheten av vindkraftsanläggningar. På hösten har renarna minskat sin användning av områden nära vindkraft. Det gör att de tvingas använda områden som är sämre och/eller att de trängs ihop på resterande bra betesområden, vilket ökar betestrycket på dessa områden.
Riksdagens miljömål om en hundraprocentigt fossilfri energiproduktion år 2040 ger en tydlig signal om ett fortsatt högt exploateringstryck från såväl vindkraft som gruvindustri och skogsbruk. Om detta får fortgå utan att vindkraft planeras och byggs på ett hållbart sätt för renskötseln kommer det att innebära ytterligare minskade betesarealer, minskad flexibilitet, ökat behov av utfodring, fler påkörda renar och merarbete för renskötarna. Detta i sin tur kan leda till att relationerna inom och mellan samebyar och till lokalbefolkningen bli mer ansträngda. När betesmarkerna inte längre räcker till tvingas renskötare att sluta med renskötseln. Detta gör att kunskapen om renen, naturen och språket inte förs vidare till nästa generation, vilket också förvägrar samernas rätt att utöva sin kultur.
Title: De norrländska stålsatsningarna : frälsare eller gökunge?
ISBN: 9789188033130Publisher: Samhällsförlaget
Animal and Dairy Science
Ecology
Energy Systems
https://res.slu.se/id/publ/131820