Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2009

Studie av råttans välfärd i metabolismburar

Lidfors, Lena

Abstract

Metabolismburar används för att samla urin, faeces och ibland även gaser i utandningsluften från råttor. Eftersom råttan får sitta ensam i metabolismburen, och för att metabolismburen är liten, har gallergolv och saknar berikning har man utgått ifrån att denna typ av bur bör vara mycket stressande för råttan. Det har dock gjorts ytterst få studier på hur olika kommersiellt tillgängliga metabolismburar påverkar råttans välfärd i dessa burar. Syftet med denna studie var att utvärdera fem olika typer av metabolismburar för råttor med avseende på beteende, fysiologi och utsöndring av en substans (recovery). Studien genomfördes på AstraZeneca R & D Mölndal (f.d. Astra Hässle AB). De undersökta metabolismburarna var: A) Tecniplast liten (314 cm², 12 cm hög, rund, plast), B) Tecniplast stor (500 cm², 18 cm hög, rund, plast), C) Jencons Metabowl (471 cm², 14 cm hög, rund, glas), E) UNO ACME (542 cm², 16.5 cm hög, fyrkantig, rostfritt stål), F) Prototyp av en ny bur (529 cm², 19.5 cm hög, fyrkantig, plast, hål i väggen för social kontakt). Kontrollburen (D) utgjordes av en Makrolon III-bur (800 cm², 18 cm hög, fyrkantig försedd med spån) i vilken råttorna hölls parvis innan testet, och individuellt under testet. Testning av burarna delades upp i två försöksomgångar, experiment 1 och 2, på grund av begränsningar i hur många mätningar som kunde göras inom samma tidsperiod. I experiment 1 testades burarna A, B, C och D separat för vartdera könet, medan i experiment 2 testades burarna E, F och D med båda könen samtidigt. Totalt 52 råttor (Sprague-Dawley) där hälften utgjordes av honor (11 v.) och hälften av hanar (8 v.) vid placering i burarna testades (vikt ca 230 g. vid ankomst en vecka tidigare). Råttorna hölls individuellt i alla burtyperna under 11 dagar, och hade fri tillgång på foder och vatten. De gavs en radioaktivt märkt substans dag 0 eller 5 i studien. Råttorna togs ut ur burarna varje dag och vid samma tid för att mäta kroppstemperaturen (DAS-5001 Console™ System), och för att väga råttor, foder och vatten. Urin, faeces och sköljvatten vägdes och frystes för senare bestämning av totalradioaktivitet. Kortikosteron analyserades med “Coat-A-Count Rat Corticosterone” (DPC) i urinen. Beteendet filmades med hjälp av time-laps videoutrustning med infrarött ljus, och videobanden analyserades sedan med momentan intervallregistrering var 6:e minut. Statistisk analys gjordes med en tre-vägs variansanalys för effekt av burtyp, kön och dag, samt med t-test för skillnader mellan de olika metabolismburarna och kontrollburen. Resultaten visar på signifikanta effekter av burtyp på foderåtgång (p<0.01, C lägre än D), vattenåtgång (p<0.0001, C och E lägre än D), viktökning (p<0.05, C lägre än D), kroppstemperatur (p<0.01, C lägre än D från dag 2, B lägre än D från dag 8) och kortikosteron (p<0.05, A, B och C lägre än F, B lägre än E). Det var inga signifikanta effekter av burtyp på recovery av en substans, och det fanns inte heller några signifikanta effekter av att ge råttorna substansen dag 0 eller dag 5. Det fanns signifikanta effekter av kön på recovery, kroppstemperatur, viktökning, foderåtgång och vattenåtgång (p<0.0001), samt på kortikosteron (p<0.01) där hanarna överlag hade högre värden än honorna. Det var signifikanta effekter av dag i metabolismburen på kortikosteron (p<0.0001, med en kraftig minskning under de första 4 dagarna), tillväxt (p<0.0001, ökade med tiden), foderåtgång (p<0.0001, lägre dag 1-2), vattenåtgång (p<0.0001, lägre dag 1-6 speciellt för honor), och kroppstemperatur (p<0.0001). För beteendena förekom det signifikanta effekter av burtyp och dag på ligger (bur; p<0.0001, dag; p<0.01, mindre än för D utom C), nosa på buren (p<0.0001, mindre än D utom dag 1) och putsning (p<0.0001, mer än D utom C). Det var inga signifikanta effekter av kön på dessa beteenden. Det var bara få observationer av onormalt beteende, dvs. jaga svansen (7 gånger) och pendla med huvudet (5 gånger). Råttorna registrerades oftast i närheten av burväggarna, och i B låg de ofta i gången till fodertråget. Slutsatserna från denna studie är att det inte verkar spela någon roll i vilken typ av metabolismbur eller vid vilken tid efter placeringen i metabolismburen som en substans ges. Det tar ca fyra dygn innan råttorna har acklimatiserats till metabolismburen. Välfärden för råttorna i Jencons Metabowl (C) blir nedsatt på grund av svårigheter att nå fodret på grund av burens konstruktion. Hur länge råttorna sitter i metabolismburen, inom de testade 11 dygnen, verkar inte ha så stor betydelse för råttans välfärd. Utifrån denna studie rekommenderas följande: • En acklimatiseringsperiod på fyra dygn bör eftersträvas, men ett dygn kan vara tillräckligt med en optimal bur. • Tecniplast stora bur (B) bör användas istället för den lilla buren (A), men helst med den lilla foderautomaten. • Jensons Metabowl (C) måste utveckla bättre fodertilldelning och bör göras lättare att sätta ihop. • Den nya metabolismburen (F) bör utvecklas och testas igen mot den stora Tecniplastburen (B). • Honor och hanar bör testas separat, och man bör tänka igenom vilket kön som är bäst för studien. • Vilken typ av metabolismbur forskaren bör välja beror på studien. Men, forskaren behöver väga för- och nackdelar med varje metabolismbur för att både uppnå goda forskningsresultat och för att upprätthålla en god välfärd för råttorna i försöket

Keywords

råtta; metabolismburar

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa)
2009, number: 21Publisher: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet,