Andersson, Jan
- Department of Aquatic Resources (SLU Aqua), Swedish University of Agricultural Sciences
Report2014Open access
Andersson, Jan; Franzén, Fredrik; Lingman, Anna; Tärnlund, Susanne
Effekter på det akvatiska ekosystemet av kylvattenanvändning vid Oskarshamnsverket på östersjökusten övervakas inom ramen av ett långsiktigt kontrollprogram. Programmet omfattar provfisken med nät och ryssjor inom en påverkansgradient och i ett av kylvatten opåverkat referensområde. Vidare övervakas långsiktig utveckling av bottenfauna och makrovegetation i områden med olika kylvattenpåverkan samt omfattningen av fiskförluster vid kraftverkets rening av inkommande kylvatten. Fångstdata samlas dessutom in för bedömning av de eventuella effekter kylvattenutsläppet har på det lokala yrkesfisket. Det utgående kylvattnet är normalt 10–12 °C varmare än det inkommande. Det utgående vattnet från O3 översteg 25 °C under sammanlagt 28 dagar 2013, vilket var ovanligt mycket. Utebliven drift större delen av året vid reaktor O2 i kombination med ett kallare vatten från djupintag till O1 gav dock totalt sett ett kallare utgående vatten än tidigare. I de inre delarna av recipienten Hamnefjärden uppmättes förhöjda temperaturer mellan 0,6 och 3 °C under april–november i förhållande till referensområden av liknade karaktär, vilket var lägre än tidigare år. En övergång till kylning med djupvatten påbörjades under hösten 2011, inför den effekthöjning av O2 som är planerad till 2015. Syftet är att få ett kallare kylvatten samt att motverka höga utsläppstemperaturer. Efter skiftet till djupvattenkylning på O2 minskade utslagningen av strömming och småfisk i kylvattenintagets silstation. O1 gick över till djupvatten först i slutet av juni 2013 och innan denna omläggning noterades en riklig förekomst av främst storspigg. Efter övergången var förlusterna av både spigg och större fiskar små. Förlusterna av större fiskar vid O2 var i paritet med tidigare år. Effekterna av fiskförluster i silstationerna bedöms vara små, men en negativ påverkan på fisket i närområdet kan inte uteslutas. Aqua reports 2014:4 I nätprovfisket i Hamnefjärden ökade den totala fiskfångsten jämfört med tidigare år, med en dominans av abborre, björkna, mört och sarv. Fångsterna av abborre och sarv uppvisade en på lång sikt positiv utveckling, både i det mest kylvattenpåverkade området, men även i provfisket i den omgivande skärgården. Fångsten av mört och sarv uppvisade en negativ utveckling på en lokal i referensområdet. På den yttre lokalen i referensen gjordes fortsatt goda fångster av abborre, men ingen trend kunde ses. Abborrarna i Simpevarp tenderade att vara yngre än i referensområdet. Störningar på fiskars könsorgan har tidigare observerats i relativt stor omfattning i Hamnefjärden, men har varit ovanliga eller obefintliga under senare år. Störningsfrekvensen var 2,5 procent i Hamnefjärden 2013 och störningar saknades i referensområdet. Hos mört noterades inga missbildningar i något av områdena. Små fångster av årsyngel av abborre i Hamnefjärden under både 2012 och 2013 bidrog till en långsiktigt negativ trend. Ynglens medellängd i Hamnefjärden och referensområdet Getbergsfjärden skilde sig inte från varandra 2013 och har ökat över tiden i båda områdena. Fångsten av gulål vid provfiske med ryssjor i Hamnefjärden var förhållandevis låg även 2013, men en signifikant ökning av andelen mindre ålar kan ses sedan år 2000. Förekomsten av simblåseparasiter hos gulål har legat på en stabil nivå av 50–60 procent sedan parasiten etablerades i Hamnefjärden i slutet av 1980-talet. Fiske med kustöversiktsnät under våren i havsbandet utanför kraftverket syftar till att studera effekter på strömming och andra marina arter som oftast förekommer rikligast vid relativt låga vattentemperaturer. Störningar av gråsäl förekom i 25 procent av fiskeansträngningarna. De senare årens observerade positiva utveckling för strömming fortsatte inte 2013, troligtvis beroende på alltför låga vattentemperaturer. Förändringar i fångsterna av de övriga vanliga arterna torsk, rötsimpa, skrubbskädda och tånglake var måttliga. Aqua reports 2014:4 Yrkesfiskets fångster av blankål i referensområdet uppvisade en positiv trend från 1972 fram till att det 2001 upphörde i sin dåvarande utformning. Under samma period skedde en negativ utveckling i fisket efter blankål i Simpevarps närområde. Sedan bottenåret 1996 har dock en positiv utveckling observerats i Simpevarp, vilken kvarstår efter de relativt goda fångsterna 2013. En positiv utveckling av artantalet hos bottenfaunan finns i både Simpevarp och referensområdet under perioden 1962–2013. I synnerhet gäller detta de grunda lokalerna, där även individtätheten visar en stigande trend. På den grunda lokalen i Simpevarp och den djupa i referensområdet var den till Östersjön introducerade havsborstmasken Marenzelleria sp. den art som förekom i störst antal. På de övriga var östersjömussla (Macoma balthica) dominerande. De hårda bottnarnas algsamhällen övervakas på tre lokaler i kraftverkets närhet. Sammanvägt för de tre stationerna ökade täckningen av fintrådiga alger 2013, medan både täckning och utbredning av tång minskade något jämfört med 2012. Algsamhällena bedöms ha en god ekologisk status och studerade lokaler tillhör de rikaste i regionen.
Kärnkraft; Recipientkontroll; Östersjön; Kustfisk; Kylvatten
Aqua reports
2014, number: 2014:4ISBN: 978-91-576-9213-9Publisher: Sveriges lantbruksuniversitet
Coastal and sea areas
Use of FOMA data
Ecology
Other Biological Topics
https://res.slu.se/id/publ/64921