Skogsskötseln vid 90-talets mitt - läge och trender : SKA 99. Skogliga konsekvensanalyser, skogens möjligheter på 2000-talet

Abstract

Som ett led i den landsomfattande Konsekvensanalysen SKA 99 har Läge och Trender i 1990-talets Skogsskötsel kartlagts. Syftet med denna del av Delprojektet är att kartlägga hur Skogsskötsel och Naturvård i Skogsbruket har bedrivits under 1990-talet. Resultaten från denna Kartläggning ska sedan utgöra grunden för Uppdatering av Hugin-Systemets skötselförutsättningar samt bilda un­ derlag för Scenarier och Analyser inom ramen för SKA 99. Statistik från Skogsstyrelsen, Riksskogstaxeringen och Naturvårdsverket har bildat under­ lag för denna Rapport. Andelen självföryngring ökade kraftigt från ca 15% under 1980-talet till knappt hälften av den föryngrade Arealen 1993-94. Därefter har den legat kring 40%. Självföryngringen har ökat i hela Landet och för alla Ägare, dock mest hos privata. Ca 20% av den Mark som själv­ föryngrades 1997 har bedömts olämplig för denna Metod. I takt med att Självföryngringen ökat har Skogsodlingen och Markberedningen minskat - dessa Metoder har dock ökat något de senaste åren. Arealen som röjts har minskat sedan mitten av 1980-talet. Röjningsbehovet har ökat sedan 1993. Jämför man den faktiska Röjningen med det skattade behovet röjer övriga Ägare nå­ got mer än privata. Beträffande Röjningarnas utförande har Röjningstidpunkten senarelagts hos privata Ägare efter 1995. Lövandelen efter röjning har ökat, både hos privata och öv­ riga Ägare. Gallringsarealen hos privata Ägare i södra Sverige har minskat, vilket speglas av att det skattade Gallringsbehovet för denna kategori har ökat sedan 1993. Övriga Ägare i norra Sverige - men även privata i Bo 2 -har däremot gallrat större Arealer. Tidpunkten för se­ nare Gallringar har förskjutits något mot högre åldrar under 1990-talet, främst i norra Sve­ rige. Volymuttaget vid Gallring har ökat, både hos privata och övriga Ägare. Generellt har Gallringsstyrkan ökat, men torra Träd och Vindfållen Gallras betydligt svagare under mitten av 1990-talet. Övriga Ägare gallrar även Lövträd något svagare. Låggallringen har minskat i omfattning och ersatts av mera Kron- och Höggallring. Förändringen är störst för övriga Ägare i norra Sverige. Arealen föryngringsavverkning för landet har varit relativt stabilt sedan 1983, kring 200 000 ha. Uttaget per ha vid Föryngringsavverkning har ökat i Bo l och 2. Lövträdsan­ delen av uttaget har minskat i hela landet. En allt större del av Föryngringsavverkningen består av medelgrova Träd. Uttaget av såväl grova som klena Träd har minskat. Den genom­ snittliga åldern vid Föryngringsavverkning har sjunkit i södra Sverige under 1990-talet. Både gödsling och Dikning har minskat kraftigtjämfört med nivåerna under 1980-talet. Skogsbrukets avsättningar av Skogsmark för Naturvårdsändamål ökar i rask takt. Till år 20 l O beräknas 11-16% av Skogsmarksarealen lämnas orörd eller skötas med Naturanpas­ sade metoder. Jämfört med 1996 innebär detta att ytterligare 6-11% av den brukade Skogsmarken lämnas orörd eller sköts med Naturanpassade metoder. Den lägre siffran gäl­ ler för privata Ägare i norra Norrland och den högre är ett genomsnitt för landets övriga Ägare. Till detta skall läggas 1-2% som planeras ingå i nya Naturreservat. 1996 års be­ fintliga Nationalparker, Naturreservat, Domänreservat, Biotopskydd och Naturvårdsavtal motsvarade knappt 4% av Skogsmarksarealen.

Keywords

skogsbruk

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
1999
Publisher: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Nilsson, Per

  • Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences
    

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/125909