Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2024

Utvärdering av kvävebelastningen från oövervakade områden till Egentliga Östersjön

Widén Nilsson, Elin; Von Brömssen, Claudia; Fölster, Jens; Rönnback, Pernilla; Sonesten, Lars; Strömqvist, Johan

Abstract

SMED utgör en förkortning för Svenska MiljöEmissionsData, som är ett samarbete mellan IVL, SCB, SLU och SMHI.

SMED rapporterar belastningen på havet av olika ämnen på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Denna belastning baseras på vattenkemiska mätningar i flodmynningar samt mätningar av vattenflöde. Vissa kustnära områden och mindre huvudavrinningsområden ingår inte i flodmynningsnätet. För dessa oövervakade områden beräknas belastningen baserat på ett urval av närliggande flodmynningar eller andra vattendrag inom den nationella miljöövervakningen.

I det svenska tillrinningsområdet till Egentliga Östersjön är det en relativt stor areal som är oövervakad. Vissa trendanalyser som genomförts på kvävebelastningen från de oövervakade områdena har visat på ökande belastningar på senare år.

I denna studie har trender i kvävebelastningen från de övervakade och oövervakade tillrinningsområdena till Egentliga Östersjön analyserats tillsammans med trender för avrinning och kvävehalter för att undersöka om det finns en ökande kvävebelastning eller ej. För att kunna analysera trender i belastningen som inte beror på den stora variation som orsakas av vädervariationer görs en flödesnormalisering av kvävebelastningen. Denna rapport har undersökt hur väl normaliseringsproceduren och trendanalyserna fungerar. Olika tidsperioder har studerats och under de flesta år har totalkvävetransporten och avrinningen följts åt väl, men under 2016-2022 var årsmedelflödet nästan konstant mellan åren, medan transporten hade en kraftig mellanårsvariation. Eftersom flöde och transporter inte har följts åt fungerar inte flödesnormaliseringen som önskat eftersom den förutsätter ett linjärt samband som inte förändras över tiden. De flödesnormaliserade totalkvävebelastningarna uppvisar därför en lika stor variation som de observerade totalkvävebelastningarna. Trendanalyser som görs på tidsserier med mycket mellanårsvariation (icke-normaliserade eller där flödesnormaliseringen inte haft önskad effekt) blir osäkra. Speciellt problematiskt blir det när dessa trendanalyser görs på korta tidsserier, eftersom de då också påverkas mycket av avvikande värden i början och slutet av serien. I flera av de studerade vattendragen har avrinningen varit låg från 2016 och framåt. I några vattendrag har sambandet mellan kvävehalt och avrinning ändrats under det senaste decenniet jämfört med de tidigare åren i studien. Det gör det problematiskt att tolka de flödesnormaliserade transporterna, men är samtidigt en indikation på att belastningens källor förändrats med tiden.

I studien har också belastningen på havet från de övervakade områdena jämförts med recipientkontrolldata som finns i områdena och PLC8modellering för områdena. Jämförelsen har gjorts för perioden 2010-2021 och visar på varierande samstämmighet mellan de tre olika datakällorna. Beräkningen för de oövervakade områdena har både över- och underskattas vilket är i enlighet med en tidigare studie. PLC8-belastningen har en tendens att generellt underskatta belastningen jämfört med mätdata.

Keywords

Eutrophication; Nitrogen; Baltic Sea; Environmental monitoring; modelling; river mouths; HELCOM; reporting; flow normalisation; nutrient loads; nutrient inputs; Övergödning; kväve; Östersjön; miljöövervakning; modellering; flodmynningar; rapportering; flödesnormalisering; näringsbelastning; näringstillförsel

Published in

Rapportserie SMED
2024, number: 2024:3
Publisher: Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

SLU Authors

Associated SLU-program

Eutrophication

UKÄ Subject classification

Probability Theory and Statistics
Geochemistry
Oceanography, Hydrology, Water Resources

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/132678