Neumann Sivertsson, Wiebke
- Department of Wildlife, Fish and Environmental Studies, Swedish University of Agricultural Sciences
Report2024Open access
Neumann, Wiebke; Stenbacka, Fredrik; Sand, Håkan; Kindberg, Jonas; Leonardsson, Kjell
Med den här studien analyserade vi rörelsehastighet (meter per timme), antal passager av vägar eller kraftledningar och livsmiljöval av 49 vuxna älgar (36 kor, 13 tjurar) som var märkta med GPS-sändare i Ljusdalsområde under åren 2020- 2023. För att bidra med kvantitativt underlag till populationsskattningsmodellen för älg som används inom älgförvaltning, testade vi om älgkor med och utan kalv (vid jaktstart) och tjurar skiljer sig åt i rörelsehastighet och val av livsmiljöer som potentiellt kan påverkas djurens observerbarhet under den årliga älgjakten inom ramen av älgobservationer (ÄlgObs). Vårt arbete visar på fyra huvudresultat: (1) alla älgar – oavsett kategorier – rörde sig med längre steg och mer riktat vid skymning medan och visade lägre rörelseaktivitet med mer koncentrerade steg under dagen. Våra resultat visade också att älgtjurarna förflyttade sig över betydlig längre sträckor under de timmar som älgarna var mer aktiva. Vidare fann vi att (2) alla älgar rörde sig mindre när det var varmare, oavsett kategori, (3) älgtjurar passerade vägar/kraftledningar oftare än älgkorna med och utan kalv, samt att (4) älg-kategorierna ej uppvisade någon skillnad i sitt val av livsmiljö i vårt studieområde.
Våra resultat betonar att tid på dygnet och lufttemperatur påverkar hur aktiva älgar är och hur mycket de förflyttar sig som i sin tur inverkar på hur mycket en enskild älg exponerar sig och därmed kan observeras under jakt. Sammantaget betyder denna effekt av interna och externa faktorer och att variation i dessa kan påverka underlaget för populationsskattningsmodellen beroende av när under dygnet jägarna jagar och samlar in ÄlgObs information men också av variationer i lufttemperatur, inom och mellan år, under den tidsperiod där jakten och ÄlgObsen sker. Vidare tyder skillnaden mellan älgtjurar och älgkor på att älgtjurar exponerar sig relativ sett mer än älgkor – oavsett om de har kalv eller inte. I sin tur kan denna skillnad påverka sannolikheten att observera älgtjurar och älgkor.
För att kunna kontrollera för sambandet mellan antal älgobservationer, tid på dygnet och lufttemperatur i framtiden, rekommenderar vi att tid på dygnet och dagstemperatur under de timmar när jakten genomfördes (och kanske andra väderparameter som kan påverka synligheten) anges i ÄlgObs-protokollet. Eftersom vi inte har fått ett entydigt svar angående observerbarheten jämfört med andra studier, är det svårt att fastställa hur mycket täthetsskattningarna från LST Moose påverkas. När man tar hänsyn till osäkerheten i observerbarheten från de genomförda studierna i älgberäkningarna med LST Moose, ligger skattningarna för de flesta områden inom de konfidensintervall som LST Moose tillhandahåller. Det vore dock önskvärt att få en tydligare förståelse för hur observerbarheten skiljer sig mellan tjurar och vuxna kor, för att kunna eliminera denna osäkerhetsfaktor i älgobservationsdata. Detta är särskilt viktigt med tanke på att andelen tjurar bland vuxna också används som ett operativt mål i förvaltningen.
Alces alces; populationsskattningsmodellen; habitatval; rörelsehastighet; vägar; kraftledningar; population estimation modell; habitat; movement speed; roads; power lines
Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö)
2024, number: 2024:2
Publisher: Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
Biological Systematics
Zoology
Ecology
https://res.slu.se/id/publ/132878