Königson, Sara
- Department of Aquatic Resources (SLU Aqua), Swedish University of Agricultural Sciences
Report2024Open access
Königson, Sara; Öhman, Kristin; Rooth, Daniel; Lunneryd, Sven-Gunnar; Benavente Norrman, Emilia; Naddafi, Rahmat
Sälskador på fångst och redskap i garnfisket efter torsk i Östersjön har eskalerat de senaste tio åren och utgör ett hot mot kustfisket och kustsamhällen. För att lösa konflikten har Program Sälar och Fiske (PSF) utvecklat och testat olika typer av burar för fångst av torsk för att minimera sälskador och öka fångsteffektiviteten. Flera olika studier av PSF har visat att burfisket efter torsk är ett lovande alternativ till garnfisket, med potential att vara både selektivt och sälsäkert. I denna rapport sammanfattar vi flera års forskning på burfisket efter torsk, hur betestyp och andra typer av stimuli kan påverka fångsten samt burens utformning. Även kvaliteten på fångst fångad i burar undersöks.
Burfiske är ett passivt fiske och fångsten är beroende av att attrahera fisk till fiskeplatsen. Ett sätt att locka fisk är att använda sig av bete. Därmed är det viktigt att undersöka hur olika typer av beten attraherar fisk och om det är möjligt att förlänga betets verkningsgrad, dvs hur länge betet kan attrahera torsk. De olika betesmetoderna inkluderade vanligt sillbete och en blandning av sill och kokosfett. Resultaten visade att sillbete attraherade fler fiskarter under längre tid jämfört med betet blandat med kokosfett. Olika typer av bete användes i ett burfiske efter torsk, och resultaten indikerade att sill blandat med kokosfett fungerade bättre än enbart skuren sill.
Ett annat stimuli som kan attrahera fisk är ljus. Denna delstudie visar att ljus i burar ökar fångsten av torsk, särskilt torsk av mindre storlek attraheras till ljus. Ljus lockar juvenila torskar till burarna, troligtvis genom att ljuset attraherar plankton och andra kräftdjur som är föda för juvenila torskar.
Burarnas fångsteffektivitet kan påverkas av både biotiska och abiotiska faktorer. I denna studie har vi undersökt vad som kan påverka burarnas fångsteffektivitet. För att studera vad som påverkade burfångsterna provfiskades det från 2018 till och med 2021 utanför Ystad. Totalt vittjades 3449 burar under 159 fiskedagar, med störst fångster under 2018. Resultaten visar att burarnas fångst varierar beroende på säsong, temperatur, djup och år. Bäst fångsteffektivitet har fyrkantiga burar med fyra ingångar, medan rektangulära burar med två ingångar fångar mindre torsk. Dessutom påverkar ståtid, djup och temperatur fångstresultaten. Fångsterna minskade signifikant från 2018 till 2021, troligtvis på grund av minskade torskbestånd i området. Torskstoppet som infördes 2019 verkar dessvärre inte ha haft en positiv effekt på torsk abundansen i området under de närmaste åren efter förbudet.
Slutligen studerades kvaliteten på torsk fångad i burar jämfört med torsk från torskgarn. Tidigare undersökningar har visat att burfångad torsk kan vara i sämre kondition än torsk fångad i garn, däremot kan kvaliteten vara bättre då burfångad torsk ofta kommer upp levande till skillnad mot garnfångad torsk som kan ha legat länge i garnen. Resultaten indikerade att burfångad torsk generellt var magrare än garnfångad, men hade färre skador och missfärgningar. Försökspersoner fick smaka och bedöma utseendet på torsk fångad i bur alternativt i garn. Burfiskens filéer bedömdes mer positivt än garnfiskens. Smaktest visade dock inga skillnader, trots magrare filéer.
Torsk; torskbur; småskaligt fiske; fångsteffektivitet; bete; ljus attraktion
Aqua reports
2024, number: 2024:7
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
Fish and Aquacultural Science
https://res.slu.se/id/publ/139457