Sammanfattning

Vattenkvaliteten i Mariestadsfjärden är i högre grad påverkad av omgivningen än vattnet i Storvänern, vilket återspeglas i fjärdens vattenkemiska sammansättning, samt artsammansättningen och tätheterna av bottendjur på fjärdens djupbottnar. Lokalt påverkas vattnet bland annat av Tidans utlopp i fjärden, samt vattnet från Mariestads avloppsreningsverk. Fjärdens jämförelsevis ringa vattendjup och långsamma vattenomsättning bidrar till skillnaderna mellan fjärden och det öppna vattnet i Storvänern. Totalfosforhalten i Mariestadsfjärden har, liksom i Storvänern, i genomsnitt varit låg de senaste åren. Totalkvävehalterna har överlag uppvisat sjunkande nivåer under senare år, även om takten förefaller ha planat ut.

De totala individtätheterna av bottendjur var förhållandevis höga vid båda provplatserna. Artsammansättningen dominerades med avseende på individtätheter av glattmaskar, fjädermygglarver och musslor. Fjädermygglarverna utgjorde även mycket stor andel av biomassorna. Sammantaget tyder undersökningarna 2019–2021 på en hög ekologisk status i den sydvästra delen av fjärden baserat på det så kallade BQI-indexet. I den nordöstra delen så är statusen endast god. Mellanårsvariationen kan dock vara mycket stor, vilket gör det viktigt att se resultaten över flera år och inte dra alltför långtgående slutsatser på resultat från enstaka år.

Publicerad i

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
2022, nummer: 2022:6
Utgivare: Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU författare

• Sonesten, Lars

  • Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
    

Associerade SLU-program

Sjöar och vattendrag
Övergödning
Klimat
Biologisk mångfald
Använder FOMA data


Globala målen

Bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt för en hållbar utveckling


UKÄ forskningsämne

Ekologi
Miljövetenskap
Geokemi


Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/120035