Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)

Rapport2007Öppen tillgång

Fulltoftas skogar : förändringar i utbredning och sammansättning under perioden 1772-2004

Brunet, Jörg

Sammanfattning

Syftet med denna rapport är att rekonstruera den skogliga utvecklingen i Fulltofta sedan 1770- talet och att ge ett översiktligt förslag till skogliga restaureringsåtgärder baserat på historiskt källmaterial. Rapporten baseras på en jämförelse mellan den aktuella skogsbruksplanen och storskifteskartan över Fulltofta från år 1772. Därutöver har även andra äldre kartor och historiska källor använts för att studera områdets skogshistoria. Vid tiden för storskifte 1772 var mer än hälften av Fulltoftas vidsträckta ängsmarker trädbevuxna och utnyttjades förmodligen som stubbskottsäng eller skottskog. Olika typer av ekbestånd var helt dominerande på ängarna. Fulltoftas bokskogar fanns nästan uteslutande på så kallad skogsmark som inte höstas, det vill säga på mark som listades under inägorna men som användes som betesmark. Drygt 90 % av bokskogarna betecknades som mogen, stor eller hög. I stort sett alla nutida bokbestånd har varit ädellövskog 1772 medan ungefär hälften av dagens ekbestånd växer på före detta öppen mark eller mark som var al- eller björkskog 1772. Utmarken dominerades helt av enefälader och lövsumpskog. Endast ett mindre område med gles bokskog fanns. På 1700-talet dominerade ek i västra delen och bok i östra delen av Fulltofta-området. Idag ser vi en ökad andel granskog ju längre österut man kommer medan bokskogens tyngdpunkt har flyttats till centrala Fulltofta. Av dagens granskogar är knappt hälften planterade på före detta enefälad och en tredjedel på före detta bok-ekskogsmark. Granplanteringen började på 1850-talet och var särskilt omfattande under mellankrigstiden. Omvandlingen av bokskog till granplantering började och slutade tidigare i Fulltofta än i andra delar av Skåne och pågick främst under perioden 1870-1920. På bakgrund av Fulltofta-områdets yngre mark- och skogshistoria föreslås fortsatt restaurering av ekhagarna nära Ringsjön och en viss satsning på ek och lind i centrala delen. I östra Fulltofta finns ett stort behov av att omföra granskog till bokskog och annan lövskog.

Publicerad i

Arbetsrapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
2007, nummer: 33
Utgivare: Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet