Utvärdering av slutrapporterade EIP-Agri projekt : öppen innovation inom jordbruk, trädgård och rennäring

Abstract

Denna utvärdering av slutrapporterade EIP-Agri projekt syftar till att ge insikter om projektens framgång och framgångsfaktorer, och utförs på uppdrag av Jordbruksverket. Metoden har utgått från en webbaserad enkät och kvalitativa intervjuer med projektledarna. Korrelationsanalyser har använts för att studera projektens resultat och framgångsfaktorer. Framgång har studerats på tre nivåer; 1) programnivå, 2) projektnivå och 3) individnivå.

På programnivå har EIP-Agri varit framgångsrikt i att bidra till målen om ökad lönsamhet, konkurenskraft och användning av innovativ teknik. Omvänt har EIP-Agri visat jämförelsevis mindre bidrag till målen om ökad användning av förnybar energi, korta livsmedelskedjor, markerosion/markskötsel, samt diversifiering. Det öppnar upp för frågan om prioriteringar inom EIP-Agri i relation till de svenska målen, framöver.

På projektnivå gavs höga värden för framgångsindikatorer som gäller de tänkta användarnas fördelar; konkurrensfördelar, effektivitet och tillväxt, samt marknadsexpansion och kundengagemang. När det gäller måluppfyllelse på projektnivå ansåg 75% av projektledarna att de uppnått eller överträffat sina mål, medan 50% uppgav att den utvecklade innovativa idén var redo för andra att använda. För variablen budget fanns en signifikant negativt korrelation med måluppfyllelse, och mycket nära signifikant negativ korrelation med redo att använda, vilket innebär att projekt med större budgetar hade svårare att nå sina egna mål, och något svårare att få de egna innovativa idéerna färdigutvecklade till projekttidens slut. Sannolikheten att den innovativa idén är allmänt använd inom 3 år, hade ett starkt samband med (potentiella) användares nytta och fördelar med att använda innovationen. Resultaten visar också att grupper som skaffat sig mycket goda kunskaper om sin marknad och sina kunder, behövde kortare tid för att utveckla sina innovativa idéer.

Vidare på projektnivå framkommer två faktorer i studien som gör att vissa projekt inte lyckas nå sina egna förväntningar; att innovationen inte är färdgutvecklad vid projekttidens slut, samt svårigheter vid marknadsintroduktionen eller motsvarande tillgängliggörande. Det innebär att bedömare av ansökningar skulle kunna prioritera exempelvis genomtänkta planer för utveckling och marknadsintroduktion, samt att policyansvariga för EIP-Agri skulle kunna överväga ett samarbete med företagsinkubatorer eller andra affärsrådgivningsorganisationer.

På individnivå har EIP-projekten haft en positiv inverkan på de inblandade individernas innovationskultur. De uppger att det har blivit mer sannolikt att de kommer att driva innovativa idéer i framtiden och de är mer benägna att samarbeta med andra. Detta gäller oavsett om de ingått i projekt som nått sina mål eller inte, vilket indikerar att innovationskultur handlar mer om att delta i innovationsprocesser, än om huruvida dessa processer nått sina mål. Främjandet av en innovationskultur är ett av målen på EU-nivå och skulle kunna nämnas framöver även bland svenska mål.

Keywords

AKIS; innovationsystem; lantbruk; landsbygd; landsbygdsutveckling; landsbygdsprogrammet; jordbrukspolitik; hållbarhet

Published in

Publisher: Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Blix Germundsson, Lisa

  • Department of People and Society, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Hunter, Erik

  • Department of People and Society, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Business Administration
Social Sciences Interdisciplinary

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/140402