Passager för större däggdjur vid väg och järnväg : slutrapport för studier inom TRIEKOL III

Sammanfattning

Denna rapport redovisar studier av faunapassagers effektivitet för större däggdjur, med fokus på betydelsen av dimensioner (bredd, höjd, längd), markbeläggning och vegetation, skärmning mot trafikbuller, och mänskliga störningar såsom friluftsliv och lokaltrafik i passagen. Studierna genomfördes inom forskningsprogrammet TRIEKOL under åren 2017-2024, vid ett 40-tal passager utspridda över Sverige, anlagda specifikt för vilt eller för annat ändamål men väl anpassade till vilt. Vi valde de vilda klövdjuren som fokusarter: älg, rådjur, dovhjort, vildsvin och kronhjort (den sistnämnda kom slutligen inte att ingå i analyserna på grund av få observationer). Därtill ingick friströvande ren i viss mån i studierna. Den huvudsakliga metoden för datainsamling var med automatiska kameror (s.k. åtelkameror) monterade i och kring passagerna, för att samla in bilder på besökande djur dygnet runt och vid alla årstider. För varje besök noterade vi art, antal individer, riktning, tidpunkt och datum, i några fall ålder, kön och beteenden, samt inte minst om djuren passerade eller ej. Det senare låg till grund för att beräkna ett effektivitetsindex (andelen av besöken som resulterade i att djuren passerade). För planskilda passager (över- eller underpassager) pekade resultaten på att längden är den av dimensionerna som är av störst betydelse, alltså hur långt djuren behöver gå från ena sidan infrastrukturen till den andra, eller för underpassager hur långt de måste gå under brotaket. För de kortaste passagerna (20 m mellan vägsidor eller 7 m under tak) var effektiviteten 70%, men den minskade successivt till 30% för de längsta (>60 m mellan vägsidor eller 20-40 m under tak). Även bredden hade betydelse, men resultaten var motstridiga; högre effektivitet i bredare passager i några av analyserna men inget samband i andra. Möjligen går det att identifiera ett gränsvärde på ca 20 m bredd för älg, över vilket ytterligare bredd inte leder till bättre effektivitet. Höjden i underpassager verkade sakna betydelse för effektiviteten. De här resultaten pekar delvis i en annan riktning än tidigare forskning. En positiv tolkning av resultaten är att även relativt smala och låga passager kan ha en funktion för större däggdjur, och att andra faktorer är mer avgörande. Resultaten pekade vidare på att djuren föredrar jämna underlag och öppen mark i passagerna, och att de även kan passera via vattendrag och mindre vägar som går genom passagerna. Mänskliga störningar ledde till sämre effektivitet, särskilt sådana störningar som skedde i gryningen; djuren dröjde då upp till 30 timmar längre med att använda passagerna. Men tack vare långa perioder utan mänskliga störningar i de studerade passagerna fanns ändå möjligheter för djur att passera. Vissa resultat pekade på att effektiviteten ökade med avståndet till närmaste alternativa passagemöjlighet. Studier av betydelsen av skärmning mot trafiken är ännu pågående och inga resultat kan presenteras nu. Studierna av passager i plan med viltvarningssystem pekade på att dessa är nästan lika effektiva som planskilda passager när det gäller att få djur att passera, men där finns fortfarande en risk för viltolyckor planpassagerna eftersom djuren där måste passera över vägbanan. Vi diskuterar studiernas begränsningar, och föreslår alternativa och kompletterande analyser. Sådana analyser skulle även kunna omfatta fördjupade studier av redan insamlade data. Resultaten från studierna kan utgöra underlag i samband med uppdateringar av Trafikverkets styrande dokument för lokalisering och utformning av faunapassager.

Publicerad i

CBM:s skriftserie
2025, nummer: 133
Utgivare: SLU Centrum för biologisk mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU författare

• Helldin, Jan Olof

  • Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet
    

• Bhardwaj, Manisha

  • Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet
    

• Olsson, Mattias

  • EnviroPlanning AB

• Seiler, Andreas

  • Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet
    

Associerade SLU-program

SLU Centrum för biologisk mångfald, CBM

UKÄ forskningsämne

Ekologi
Vilt- och fiskeförvaltning

Publikationens identifierare

• DOI: https://doi.org/10.54612/a.38ekjv8j92
• eISBN: 978-91-88083-49-4

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/141196