Spendrup, Sara
- Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet
Sammanfattning
Denna rapport presenterar resultaten från projektet ”En starkare värdekedja för vegetabiliskt protein för humankonsumtion i Östergötland”, finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning. Resultatet bygger på tre delstudier; 1) Inventering av värdekedjan och eventuella hinder (dataunderlag från officiell statistik, publikationer och intervjuer med odlare (4 st), rådgivare (3 st), uppköpare/handelshus (4 st) och livsmedelsindustri (3 st), dagligvaruhandel (1st) samt offentlig måltid (1st); 2) Analys, diskussion och förankring av identifierade hinder och lösningar med aktörer i värdekedjan och slutligen; 3) Utformning av handlingsplaner som diskuterats och förankrats med aktörer i den östgötska livsmedelskedjan. Bakgrunden till projektet bygger på kunskapen om att en ökad odling och konsumtion av baljväxter kan bidra till flera samhällsnyttor. Identifierade vinster kopplas till minskad klimatpåverkan, gynnande av biologisk mångfald och minskad övergödning, men även till nya affärsmöjligheter i livsmedelskedjan och positiva effekter på människors hälsa och ekonomi. I detta projekt undersöker vi faktorer som kan öka förutsättningarna för en starkare värdekedja och livsmedelssystem för vegetabiliskt protein för humankonsumtion i Östergötland. Resultatet visar att den odlade arealen för gul ärta utgör 30 % av den potential som finns i Östergötland samt att motsvarande siffra för åkerböna är 46 %. Det finns alltså utrymme att öka odlingen av båda dessa grödor. Från odlarnas och rådgivarnas perspektiv lyfts pris och odlingsosäkerhet fram som de två mest avgörande faktorerna till att en relativt liten andel av proteingrödorna odlas för humankonsumtion. Även handelshus och spannmålshandel betonar betydelsen av pris och då särskilt konkurrensen med importerad råvara. Det konstateras även att den pågående diskussionen kring livsmedelberedskap är en möjlighet för just baljväxter. Även i livsmedelsindustrin är pris och importkonkurrens tongivande, men även vikten av beteendeförändringar i storhushåll och hos privatpersoner. Dagligvaruhandeln betonar vikten av att aktivt arbeta med intresseväckande aktiviteter i butik. Slutligen kan det konstateras att det inom food service finns ett kontinuerligt arbete med att utveckla vegetariska måltider, samt att det finns en önskan om att handla regionalt producerade råvaror. Projektets insikter har samlats i handlingsplanen Östgötaprotein, med målet att samla hela värdekedjan bakom fyra strategiska insatser: 1. Ökad och stabil efterfrågan på östgötska proteingrödor från industri, handel, restaurang och offentlig sektor. 2. Fler mottagnings-, berednings- och förädlingsanläggningar i Sverige som svarar mot värdekedjans behov. 3. Ökad samverkan mellan aktörer i värdekedjan i Östergötland. 4. Nationell kraftsamling och samverkan för att stärka värdekedjan för vegetabiliskt protein för humankonsumtion i Sverige. Sammantaget kan det konstateras att det finns en stark tradition och stor erfarenhet av att odla baljväxter och framför allt gul ärta i Östergötland. Likaså är de samhällsnyttor som finns med en ökad odling och konsumtion av baljväxter väl förankrade bland aktörer i värdekedjan, från odlare till butik och storhushåll. Tack vare dessa förutsättningar finns det en stor potential i utvecklingen av ökad produktion och humankonsumtion av vegetabiliskt protein i Östergötland.
Nyckelord
protein; vegetabiliskt; livsmedel; Östergötland; värdekedja
Publicerad i
Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie
2025, nummer: 2025:3
Utgivare: Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
SLU författare
UKÄ forskningsämne
Jordbruksvetenskap
Publikationens identifierare
- DOI: https://doi.org/10.54612/a.5cj8r9pj5c
- eISBN: 978-91-8046-943-2
Permanent länk till denna sida (URI)
https://res.slu.se/id/publ/142219