Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)

Sammanfattning

Mänsklig påverkan på svenska vattendrag genom exempelvis vattenkraftsexploatering och flottledsrensningar har kraftigt reducerat livsmiljöerna för vandrande fiskarter som lax (Salmo salar) och havsöring (Salmo trutta). Detta har bland annat bidragit till att antalet vattendrag med naturligt reproducerande laxbestånd i Östersjöregionen minskat från cirka 100 till endast 30, varav 16 i Sverige. För att kompensera för habitatförluster och minskad eller hel förlust av naturlig produktion har kompensationsodling av lax och havsöring bedrivits i flera decennier, i enlighet med vattendomar och de skyldigheter som ålagts berörda vattenkraftsbolag.Tidigare användes yttre Carlin-märken för att bl.a. studera den odlade fiskens vandringsmönster, tillväxt och överlevnad. Denna metod har dock övergetts på grund av minskad återrapportering samt negativa effekter på fisken. I stället används numera märkning med PIT-märken samt så kallad genetisk märkning, där DNA-profiler möjliggör identifiering av den odlade fiskens ursprung och släktskap, inklusive föräldraskap och helsyskonrelationer. Sedan 2014 har SLU Aqua genomfört årliga DNA-analyser av avelsfisk, med start i Skellefteälven. Därefter har samtliga kompensationsodlingar med lax i östersjö- och västkustregionen inkluderats, samt ett flertal av dem som bedriver kompensationsodling av havsöring i Östersjön.-I denna rapport presenteras resultat från genetiska analyser av prover från avelsfisk (lax och havsöring) insamlade under 2024 i tio svenska älvar. I de fall där genetiska data har samlats in under minst fem års tid har en majoritet av de återvändande avelsfiskarnas föräldrar kunnat identifieras genom DNA-baserade föräldraskapsanalyser. I samtliga älvar kunde både avelsfiskens älvursprung och grupper av helsyskon bland de återvändande fiskarna identifieras. I vissa fall noterades även att helsyskon oavsiktligt parats med varandra. Sådana helsyskonparningar kunde bekräftas i fyra älvar för lax respektive fem älvar för havsöring, och avkomman från dessa par exkluderades från fortsatt uppfödning för att undvika ökad inavelsgrad.Andelen älvsfrämmande laxar – det vill säga individer födda i en annan älv än den där de sattes ut som smolt – uppvisade stor variation. Andelen var särskilt hög i Ljusnan (cirka 40 %) och betydligt lägre i övriga älvar (med enstaka älvsfrämmande individer i Umeälven, Lagan och Ångermanälven). För fem av de undersökta laxstammarna har även det genetiskt effektiva antalet föräldrar per år (Nb) samt den effektiva populationsstorleken per generation (Ne) kunnat beräknas baserat på demografiska uppgifter. Den senare parametern (Ne), vilken är av central betydelse inom bevarandegenetiken, varierade mellan 240 och 460 genetiskt effektiva individer per generationsintervall. Kvoten mellan Nb och det totala antalet kramade avelsfiskar per år (Nt) varierade både mellan vattendrag och över tid, med generellt lägre värden i Dalälven. Detta beror sannolikt på den tidigare lokalt använda odlingsstrategin, där den befruktade laxrommen delades upp mellan de aktuella odlingsanläggningarna så att vissa fick rom från fler föräldrar per (senare utsatt) smolt än andra, vilket väntas bidra till ett lägre totalt genetiskt effektivt antal föräldrar.För havsöring var andelen identifierade föräldrar generellt lägre än för lax, men denna förväntas öka i takt med att fler årgångar DNA-analyseras. Andelen älvsfrämmande havsöring var låg, med några undantag (bl.a. Umeälven och Ångermanälven). Ursprunget för vildfödda (oklippta) öringar kunde identifieras via genetisk information, även om tillförlitligheten i dessa resultat varierar beroende på antalet genetiska markörer samt kvaliteten i de tillgängliga referensdatabaserna – vilka omfattar många, men långt ifrån samtliga, vilda bestånd av havsöring längs svenska östersjökusten.

Nyckelord

genetik; släktskap; föräldraskapsbestämning; fiskodling; utsättning; effektiv populationsstorlek

Publicerad i

Aqua notes
2025, nummer: 2025:18
Utgivare: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU författare

UKÄ forskningsämne

Fisk- och akvakulturforskning

Publikationens identifierare

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.mkammojri4
  • eISBN: 978-91-8124-014-6

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/143022