Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)

Sammanfattning

I den här rapporten sammanfattas resultat och bedömningar från programmet för integrerad kustfiskövervakning i Holmöarna. Årliga undersökningar av miljögiftshalter i abborre (Perca fluviatilis) från området har utförts sedan 1989, årliga provfisken för att följa kustfisksamhällets utveckling sedan 1989, årliga fiskhälsoundersökningar hos abborre sedan 1990 och studier av tånglakens (Zoarces viviparus) reproduktion årligen sedan 1995. Syftet med den integrerade kustfiskövervakningen är att kartlägga fiskbeståndens status samt fiskens hälsotillstånd och miljögiftsbelastning för att upptäcka förändringar som indikerar storskalig påverkan av olika miljöhot som eutrofiering, miljögifter, klimatförändringar och andra miljöfaktorer.

Resultaten från provfisket med data från 2002 visar att fångsten av gärs (Gymnocephalus cernuus) har minskat fram till 2024 och att fångsterna av strömming (Clupea harengus) under samma period varit oförändrade men låga under de två senaste åren. Samtidigt har provfiskefångsterna av sik (Coregonus maraena) och karpfisk, och då framförallt mört (Rutilus rutilus), ökat. Fångsterna av abborre visar ingen trend mellan 2002–2024, men under de senaste tre åren har fångsterna varit höga. Däremot ökar både storleken på de stora abborrarna i området och även tillväxten, mätt som längd vid ålder, för abborren ökar tydligt.

Tånglakens tillväxt är stabil, men fiskens kondition och det leversomatiska indexet (leverns vikt i förhållande till kroppsvikten) har minskat sedan 2002. Positivt i sammanhanget är att andelen onormala yngel hos yngelbärande tånglakehonor under hela tidsperioden, 1995–2024, ligger under gränsvärdet för den naturliga bakgrundsnivån på 5 %, vilket anger om andelen onormala yngel kan anses vara påverkat av yttre störning, samt att det embryosomatiska indexet som beskriver kvoten mellan ynglens och honans vikt inte uppvisar någon trend över tid.

Den tidigare negativa trenden för abborrens hälsa verkar ha planat ut, men det finns fortsatt tecken på att fiskens hälsotillstånd är påverkat. Aktiviteten hos avgiftningsenzymet EROD är till exempel fortsatt hög hos abborren och en ökning i aktiviteten av leverenzymen katalas och glutationreduktas tyder på en oxidativ stress hos fisken som kan vara orsakad av reaktiva kemiska ämnen i miljön.

Halterna av de flesta analyserade metaller i abborre visar inga signifikanta trender under den analyserade tidsperioden, men koncentrationen av kvicksilver i abborre ligger dock fortsatt över gränsvärdet för god status i miljön. Koncentrationerna av krom, nickel och bly minskar över tid i abborren, liksom halterna av de klorerade organiska miljögifterna gör. Idag ligger koncentrationerna av de klorerade organiska miljögifterna nära den lägsta mätbara nivån. Något oroande i sammanganhet är att det finns en tendens till ökande halter av PFOS i abborre i en kortare tidsserie från 2016.

Nyckelord

Faktablad; integrerad kustfiskövervakning; nationell miljöövervakning; kustfisksamhällen; kustfiskbestånd; fiskhälsa; miljögifter

Publicerad i

Aqua notes
2025, nummer: 2025:23
Utgivare: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU författare

Associerade SLU-program

Kust och hav
Giftfri miljö

UKÄ forskningsämne

Ekologi
Miljövetenskap

Publikationens identifierare

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.5t80mgavtj
  • eISBN: 978-91-8124-037-5

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/143794