Sonesten, Lars
- Institutionen för vatten och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet
Sammanfattning
Sveriges åtaganden att reducera näringstillförseln till Egentliga Östersjön enligt Helcoms aktionsplan för Östersjön (BSAP, Baltic Sea Action Plan) är en utmaning. Behovet att reducera på det lokala planet har undersökts genom att fördela ut reduktionsåtagandena på våra olika nationellt övervakade vattendrag som för med sig näring ut till havet från våra landområden. Utöver denna belastning så behöver även tillförseln via övriga mellanliggande och kustnära oövervakade områden ske, liksom från avloppsreningsverk och industrier som släpper ut direkt i havet, samt speciellt för kvävebelastningen även ett reducerat atmosfäriskt nedfall.
Sammanfattningsvis så visar samtliga beräkningar att i stort sett så behöver både fosfor- och kvävebelastningen från våra landområden till Egentliga Östersjön ner till nära det som uppskattas vara den naturliga bakgrundsbelastningen för att de svenska åtagandena enligt Helcoms BSAP ska kunna uppfyllas. Det vill säga att eventuella lokala belastningstak för enskilda flodmynningar behöver sättas kring det som uppskattas som naturlig bakgrundsbelastning och ibland till och med lägre än så. För fosfortillförseln så förefaller åtagandena inte kunna uppfyllas utan att man även kan tillgodoräkna den reduktionsrabatt som kan erhållas genom att belastningen på Bottenhavet är lägre än de svenska åtagandena. För kvävebelastningen behöver även markanta reduktioner i den atmosfäriska depositionen genomföras för att åtagandena ska kunna nås. Nuvarande belastning på Bottenhavet är alltför nära belastningstaket för den havsbassängen för att någon betydande reduktionsrabatt kan tillgodoräknas. Visst reduktionsutrymme finns även inom direktutsläppen till Egentliga Östersjön, men då åtgärdsutrymmet är okänt har inga beräkningar utförts kring detta.
I rapporten redovisas även de olika nationellt övervakade vattendragen var för sig, där utvecklingen av fosfor- och kvävehalterna i flodmynningarna över tid jämförs med uppskattade bakgrundshalter, samt referenshalter och gränsvärden för god och måttlig ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten och de i detta arbete uppskattade lokala belastningstaken. I dessa fall har de lokala belastningstaken räknats om från årliga belastningsmängder (ton per år) till halter genom att använda den genomsnittliga vattenföringen. Detta för att direkt kunna jämförbara taken med de olika referenshalterna och för att enklare kunna jämföra med det som kontinuerligt erhålls från miljöövervakningen i dessa vattendrag. Även de största källorna till dessa näringsämnen redovisas, baserat på det senaste nationella källfördelningsarbetet för Sveriges rapportering till Helcom inom PLC-8 (Pollution Load Compilation nr 8).
Publicerad i
Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
2025, nummer: 2025:10
Utgivare: Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vatten och miljö
SLU författare
Associerade SLU-program
Kust och hav
Sjöar och vattendrag
Övergödning
Använder FOMA data
UKÄ forskningsämne
Geokemi
Miljövetenskap
Oceanografi, hydrologi, vattenresurser
Permanent länk till denna sida (URI)
https://res.slu.se/id/publ/145662