Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)

Sammanfattning

Stormusslor är betydelsefulla indikatorarter i vattendrag och framför allt flodpärlmusslan berörs av en omfattande övervakning. För att bedöma om lokala populationer av musslor ökar eller minskar behövs en god metodik inom både fältverksamhet och statistisk analys. Eftersom inventeringar av musslor är resurskrävande, sett till både tid och ekonomiska resurser, är det viktigt att metoderna optimeras för att säkerställa att tillgängliga resurser nyttjas effektivt. I dagsläget utförs dels fullständiga statusbeskrivningar där vattendrag delas in i representativa sektioner (lokaler) i vilka musslorna räknas och en delmängd mäts, dels enkla statusbeskrivningar som utgörs av inventering i enbart den sektion som har flest musslor. De enkla inventeringarna är mindre kostsamma men är svåra att utföra statistiska jämförelser på, då det ej finns någon lokalreplikering. Här utför vi en översyn av möjlig statistisk metodik för att övervaka flodpärlmussla. Vi utvärderar både skattningar av längdmått och antal, där storleksfördelningarna kan ge indikatorer om rekrytering och åldrande, medan skattningar av antal kan ge indikationer om huruvida populationerna ökar eller minskar i antal.

Våra huvudsakliga slutsatser är att:

1. Allt för få längdmått tas för att utgöra ett representativt stickprov på lokalnivå. Dock kan längdmått potentiellt användas inom vattendrag givet att längddata från alla lokaler tillsammans kan antas representera vattendraget. Optimalt bör antalet musslor som mäts vara 200 till 300 stycken.

2. I fall att längd används som indikator i övervakningen bör referensvärden för storlekarnas spridning används. Dessa kan sättas efter vattendrag där flodpärlmusslan, enligt expertbedömning, har god rekryteringsstatus.

3. Spridningen i antal inom vattendrag är naturligt hög vilket leder till att den statistiska styrkan blir för låg för att med god säkerhet kunna detektera biologiskt relevanta skillnader mellan två provtagningar.

4. Om mätfelet är känt (vilket här skattas baserat på data från en tidigare studie där samma lokaler undersökts upprepade gånger under en sommar), och om det är möjligt att anta att mätfelet är konstant mellan olika lokaler och år, kan skillnader i antalet musslor testas mellan år för delsektionerna.

Vi presenterar även ett förslag på en mer adaptiv övervakningsstrategi, baserad på initiala detaljerade undersökningar enligt metodiken “fullständig statusbedömning”, följda av regelbunden uppföljning på enstaka lokaler enligt metodiken “enkel statusbeskrivning” tills dess att en indikation på beståndsförändring erhålls, då en ny detaljerad undersökning initieras.

Nyckelord

flodpärlmussla; miljöövervakning; poweranalys; vattendrag

Publicerad i

Aqua notes
2026, nummer: 2026:1
Utgivare: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU författare

Associerade SLU-program

Sjöar och vattendrag

UKÄ forskningsämne

Zoologi
Ekologi

Publikationens identifierare

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.5rapd8rulh
  • eISBN: 978-91-8124-172-3

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/145858