Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)

Sammanfattning

Att röta samhällets biologiska avfall är ett effektivt sätt att återanvända energi och växtnäringsämnen. Rötresten är ett bra gödselmedel men den är oftast väldigt utspädd och behöver koncentreras för att kunna transporteras ekonomiskt mer än någon mil. Vi har undersökt olika rötrestprodukters gödselvärde till vårvete och havre i två försök på Röbäcksdalens forskningsstation i Umeå, Västerbotten. I det första försöket, pelletsförsöket, undersökte vi gödslingseffekten av rötrestpellets av svingödsel och slaktavfall som spreds i mängder från 40 till 140 kg N/ha och år och jämförde med NPK-gödsel. I det andra försöket, stora försöket, undersökte vi kombinationer av olika kväve- och fosforgödselmedel. Det visades sig dock att jorden på försöksfältet var så fosforrik att vi inte fick några signifikanta fosforeffekter på avkastningen jämfört med kontrollen utan fosforgödsel.

En viktig frågeställning var om kvarnvete kan odlas i Västerbotten med tillräcklig avkastning och kvalitet. Vetet som odlades 2023 och 2025 var Quarna, en sort som mognar tidigt och har hög proteinhalt men inte ger jättehög avkastning. Havren 2024 var Cilla. År 2023 var ett år med försommartorka. Då blev både avkastning (3500–4500 kg per ha för full kvävegödsling) och kvalité tillräckligt bra för kvarnvete. År 2025 gav lika hög avkastning som 2023 men en lång regnperiod i september gjorde att falltalen blev mycket låga och allt gödslat vete dög bara till foder. Vetet som inte fått någon kvävegödsel hade däremot högre falltal än kvävegödslat både 2023 och 2025. Havren 2024 gav mycket god avkastning även utan gödsel (3300–3900 kg per ha) och den ökade med ökad kvävegödsling till 5500–6500 kg per ha.

De rötrestpellets vi testade fungerade generellt mycket likt NPK-gödselmedel. Alla tre åren ökade avkastningen med ökande kvävegödselnivå, men avkastningsökningen över 70 kg N var bara signifikant det första året. Råproteinhalten var hög i alla gödslingar 2023 medan 2024 och 2025 var det högre proteinhalt vid gödsling med 70 kg N/ha eller mer. Fetthalten i havren 2024 ökade också med ökande kvävegödsling, och detta gällde också det stora försöket.

Cirkulärt ammoniumsulfat jämfördes med ammoniumnitrat som gödselmedel. Vi kunde inte se några signifikanta skillnader i gödslingseffekt mellan ammoniumsulfat och ammoniumnitrat. Båda gödselmedlen var försurande för jorden och ammoniumsulfat var något mer försurande än ammoniumnitrat. Det ledde till högre halter av kadmium i spannmålen som var gödslat med ammoniumsulfat. Halterna var dock lägre än gränsvärdet för vete.

Biokol och avvattnad rötrest från hushållsavfall tillfördes bara en gång vid försöksstarten och jämfördes med mineralfosfor. Det fanns bara vissa mindre kvalitetsskillnader mellan dessa gödselmedel och mineralfosfor. Slambiokol gav lägre tusenkornvikt och litervikt än mineralfosfor för vete 2023 och avvattnad rötrest gav lägre tusenkornvikt. I vete 2025 gav slambiokol också något högre stråstyrka kombinerat med 100 kg N/ha, men skillnaden var mycket liten. Den avvattnade rötresten hade också en kväveeffekt på avkastningen och proteinhalten i vete 2023 som ungefär motsvarade dess innehåll av oorganiskt kväve.

Flytande rötrest spreds på rutor tvärs över försöket, så de var inte slumpmässigt fördelade. Det gick därför inte att göra en formell statistisk jämförelse med mineralgödsel. Vi kunde dock konstatera att alla tre åren var både avkastning, kvalitet och stråstyrka mycket lik spannmålen som fått 100 kg N/ha med ammoniumnitrat. Ett undantag var vetets falltal 2023 som var lägre efter gödsling med rötrest.

Nyckelord

Cirkulära gödselmedel; rötrest; spannmål

Publicerad i

Report from the Department of Crop Production Ecology (VPE)
2026, nummer: 40
Utgivare: Institutionen för växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU författare

UKÄ forskningsämne

Jordbruksvetenskap

Publikationens identifierare

  • DOI: https://doi.org/10.54612/a.14me6m5cab
  • eISBN: 978-91-8124-179-2

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/146114