Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)

Sammanfattning

Vildbin, dagfjärilar och blomflugor är välkända pollinatörer, men långt fler insekter är blom­besökande och kan därmed bidra till pollinering. I den här studien undersöks – med utgångs­punkt i litteraturgenomgångar och uppgifter från sakkunniga – vilka svenska arter av steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar som besöker blommor för att söka efter pollen och nektar som näringskälla. Sådana insekter benämns här blombesökande. Resultatet för enskilda arter och information om deras näringsväxter är sök­ och nedladdningsbara i Artfakta.se, och är en del av arbetet inom Naturvårdsverkets regerings­uppdrag att gynna vilda pollinatörer.

I den här studien har drygt 13 400 svenska arter bedömts. Av dessa nyttjar ungefär en tredjedel, ca 4 400 arter, nektar eller pollen som näringskälla i någon omfattning varav ca 1 700 arter kan sägas vara beroende av nektar el­ler  pollen. Fördelningen mellan insektsgrupperna är som väntat ojämn: fjärilar har den högsta andelen blombe­sökande arter (65 %), följt av steklar (50 %) och tvåvingar (35 %), medan skalbaggar har den lägsta andelen (10 %) blombesökande arter av de som kunnat bedömas. Det saknas fortfarande mycket kunskap om insekters blom­besök.  Av de knappt 24 000 svenska arterna av steklar, fjärilar, tvåvingar och skalbaggar har ca 10 500 arter 

(44 %) inte kunnat bedömas p.g.a. bristande kunskap om blombesök. Störst kunskapsluckor finns inom gruppen steklar där 69 % av arterna saknar bedömning, följt av fjä­rilar (53 %) och tvåvingar (37 %) medan skalbaggar bara har 3 % arter som saknar bedömning. Många  skalbaggar nyttjar helt andra näringskällor och kan därför helt av­färdas som besökare av blommor. De flesta fjärilsarter har en mer eller mindre välutvecklad sugsnabel och kan därmed potentiellt nyttja nektar, men blombesök särskilt hos nattflygande och små arter är dåligt studerat. I flera andra dåligt kända artgrupper, t.ex. parasitsteklar och myggor, finns säkerligen många oupptäckta blombesök­ande arter, men belägg saknas.

När frågan om vilka insekter som är blombesökande väl är besvarad, återstår frågan om vilken roll de faktiskt spelar som pollinatörer.  Alla blombesökare bidrar inte till pollenöverföring, och sambanden mellan insekters blombesök och växters pollinering är komplexa och varierar över tid och rum. Forskningsområdet pollina­tionsbiologi är i ständig tillväxt, och tekniker som meta­barkodning och eDNA kommer att leda till en snabb kunskapsökning. Den naturintresserade allmänheten kan också bidra till ökad kunskap via rapportsystem som Artportalen. Den här studien understryker därför beho­vet av mer och kvalitetssäkrad information om insekters blombesök och listar några tillvägagångssätt för att öka kunskapen.

Blombesökande insekter förekommer i en rad olika livsmiljöer, såväl i odlingslandskapets blomrika marker, som i skogar och våtmarker, på stränder och karga fjäll­hedar. Bland insekter är det vanligt att olika livsstadier nyttjar olika näringskällor, och blombesökande insekters larvstadier omfattar en mängd olika levnadssätt, bl.a. växtätare, svampätare, nedbrytare, rovdjur och parasiter. Även vindpollinerade växter som t.ex. gräs, halvgräs och barrträd kan vara viktiga näringsväxter för blombesök­ande insekter. 

Det är viktigt att bevara en mångfald av miljöer och substrat för att gynna biologisk mångfald och upprätt­hålla väl fungerande ekosystem – en slutsats som i allra högsta grad gäller för blombesökande insekter och där­med även för vilda pollinatörer.

Publicerad i

SLU Artdatabanken rapporterar
2022, nummer: 27
Utgivare: SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU författare

UKÄ forskningsämne

Ekologi

Publikationens identifierare

  • eISBN: 978-91-87853-65-4

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/146231