Skip to main content
SLU:s publikationsdatabas (SLUpub)

Sammanfattning

Under det senaste seklet har det svenska skogsbruket lyckats öka skogens tillväxt, virkesförråd och produktion tack vare ett målmedvetet arbete. Baksidan av denna utveckling är att det också starkt ändrat förutsättningarna för djur, växter och svampar, vilket resulterat i att var tionde svensk skogsart idag är rödlistad. Mönstret är i stort sett detsamma i våra grannländer Finland och Norge. På lång sikt är tillståndet allvarligt eller osäkert för omkring 5 000 skogsarter i Fennoskandien.

Även om rödlistan är ett viktigt sätt att utvärdera tillståndet för arter, görs det även på andra sätt. I samband med utvärderingen av EUs art- och habitatdirektiv redovisas tillståndet för 32 skogsarter. Det gjordes i Sverige 2007 (Sohlman 2008, figur 1) och kommer att ske igen 2013. Denna rapportering utvärderar också 15 naturtyper, vilket gör den till ett värdefullt komplement till rödlistan. Den senaste utvärderingen från 2007 bedömde att tillståndet är ogynnsamt för flera skogliga arter och naturtyper. Särskilt gäller det ädellövskogar på grund av alltför liten areal, och barrskogar på grund av att deras areal fortsätter att krympa till följd av avverkningar. Även kvaliteten är i flera fall alltför låg.

Den svenska skogsnäringen fokuserar oftast på att öka produktionen av skogsråvara. Det är naturligtvis önskvärt men ska självfallet inte ske på bekostnad av t.ex. biologisk mångfald. I den alltid pågående och aktuella debatten är det ofta svårt att avgöra hur det egentligen förhåller sig; vad som är olika aktörers uppfattningar och vad som är fakta. Skogsföretag marknadsför att man bevarar den biologiska mångfalden. Myndigheternas indikatorer för miljömålet Levande skogar visar gröna gubbar; delmålet för skyddad skog är uppfyllt, arealen gammal skog och mängden död ved ökar. Samtidigt konstaterade Skogsstyrelsen 2011 att fyra av tio avverkningar inte uppfyller uppställda krav på miljöhänsyn. Ansvariga politiker understryker att skogens jämställda produktions- och miljömål ligger fast. Ideella organisationer rasar över att skyddsvärda skogar avverkas och tycker att skogscertifieringen blivit tandlös och inte åtgärdar kritik. Forskare konstaterar att den biologiska mångfalden i skogen fortsätter att utarmas och att arealen skog med lämpliga miljöer för Sveriges skogsarter är alldeles för liten och fortsätter att minska. Den bör, beroende på art och skogstyp, vara i storleksordningen 10–30 %. Ofta anses områdesskydd – med eller utan naturvårdande skötsel – som det bästa alternativet, men för vissa arter kan sannolikt en väl anpassad miljöhänsyn eller lämpliga frivilliga avsättningar vara ett tillräckligt bra alternativ. 

ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU har som uppdrag att ta fram faktaunderlag och göra bedömningar av tillståndet för arter och naturtyper i svensk natur. Tanken är att detta ska bidra till bättre kunskap om och förvaltning av den biologiska mångfalden. ArtDatabanken vill med föreliggande rapport lämna ytterligare ett bidrag till detta arbete. Här sammanfattas bland annat tillståndet för rödlistade skogsarter i Sverige och en jämförelse med tillståndet i våra grannländer görs.

Publicerad i

ArtDatabanken Rapporterar
2011, nummer: 9
Utgivare: SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU författare

UKÄ forskningsämne

Ekologi

Publikationens identifierare

  • ISBN: 978-91-88506-46-7
  • eISBN: 978-91-88506-47-4

Permanent länk till denna sida (URI)

https://res.slu.se/id/publ/146242